Skam den som ger sig!

Ni vet hur man ibland kämpar och kämpar och kämpar? Utan att det tycks ge något resultat. I vissa fall kan det snarare kännas som att man stöter på motstånd – och börjar fundera på om det egentligen är värt all möda. Men… Skam den som ger sig!

Mina bloggkollegor Tove och Sofie har nyligen skrivit om att tackla motgångar. När jag själv möter på en motgång eller besvikelse tillåter jag mig att tycka synd om mig själv ett tag. Kryper ner i soffan med en kopp te, sätter på favoritserien och drömmer mig bort i en annan värld. Jag behöver det där för att kunna ladda om. För att komma igen. Vilket jag i stunden ibland har svårt att tro kommer hända – men om jag gör! Jag har nämligen märkt att jag efter varje motgång blir lite, lite envisare. Lite, lite mer beslutsam om att jag ska minsann visa universum vad jag går för. Känner ni också så? Revanschlust skulle man kunna kalla det.

Och så plötsligt vänder det. Plötsligt arbetar man inte längre i motvind, utan det börjar istället blåsa ens väg. Äntligen ser man resultat.

Precis som Kristina skrev häromveckan tycker jag att det är viktigt att låta sig glädjas åt sina framgångar. Och att våga dela med sig av dem till andra. Jag älskar själv att höra om andras lycka – och får därigenom även inspiration och motivation att ta med till min egen vardag.

Därför tänkte jag dela med mig av några av de saker som gläder mig just nu:

• Jag håller på att plugga inför min stundande kinesiskatenta och måste säga att det är så himla roligt! Lektionerna har legat på kvällar och det har ibland har tagit emot att knata sig dit när man redan har haft en lång pluggdag, men så fort man kommer in i klassrummet ställer hjärnan om sig och tiden bara flyger förbi. Kinesiska är ett särskilt kul språk att lära sig eftersom man fokuserar så mycket på uttal och tecken. Lektionerna känns nästan som en på körövning och bildlektion – på samma gång!

• Det vanliga plugget går också bra! Jag läser den här terminen min tekniska inriktning system- och programvaruutveckling på LTH. Vi sysslar med både mjukvara och hårdvara och läser just nu endast projektkurser. Kul med lite omväxling! I en av kurserna skapar vi en spelkonsol för spelet snake och jag har visat mig ha en riktig talang för lösning. Skämt åsido så har vi äntligen fått spelet att fungera vilket känns riktigt häftigt!

• Under våren har jag börjat jobba extra på studentkonsultföretaget Lunicore i Lund som ser till att studenter redan under studietiden får tillämpa sina kunskaper i projekt åt företag. (Du missade väl förresten inte Womengineers intervju med Chalmers Teknologkonsulters VD Mona Khoshoi?) Jag tycker att konceptet är toppen! Själv har jag i mitt första uppdrag inte bara dragit nytta av min ingenjörsutbildning utan även av mina språkkunskaper (med undantag för kinesiskan), vilket ju är det jag faktiskt alltid har drömt om att kunna kombinera!

• Det känns som att vi gör sann skillnad med Womengineer! Alla vi som är engagerade blir så otroligt glada varje gång någon skriver ett mail och berättar att hon har bestämt sig för att plugga till ingenjör – eller skriver att hon själv vill börja blogga för att dela med sig av sin inspiration. Känner ni också att det är en förändring på gång?!

• Jag har en annan grej på gång som är så oerhört häftigt att det bara kan beskrivas med jag är livrädd för att när som helst bli överkörd av en bil som Sofster tidigare skrivit. Det är än så länge “bara”(!) en möjlighet, så jag kämpar vidare och håller alla mina tummar för att det faktiskt ska bli verklighet.

Det blev väldigt många utropstecken i det här inlägget och jag känner att jag har saknat att blogga. Men det jag ville säga med den här texten är egentligen bara två saker:

1. Så här häftiga saker kan man göra som ingenjör! Och då går jag fortfarande och läser. Jag kan bara föreställa mig vilka spännande utmaningar som väntar på mig när jag om några år är färdig.
2. Skam den som ger sig! Du kommer att se resultat till slut – jag lovar.

Johanna