Huyen Lyckeskog
Redan tidigt i tonåren hade Huyen ett intresse för matematik, kemi och fysik. Som uppvuxen i Vietnam ville hon gärna fortsätta på universitet i en storstad och när hennes vänner valde kemiteknik drogs hon med och tänkte “jag testar”. Det visade sig vara helt rätt väg.
Huyen växte upp i centrala Vietnam, så att börja på Ho Chi Minh Citys University of Technology innebar en flytt till södra delen av landet. Trots att hennes pappa, som arbetade som chaufför, och mamma, som var hemmafru, inte hade någon relation till teknik stöttade de Huyen. De ville att hon skulle göra det hon trodde på och tyckte vad kul. Huyen misstänker att många i hennes hemstad ansåg att tjejer borde vara hemma och ta hand om barnen. “Jag är så tacksam för mina föräldrar. De har alltid gjort allt för att jag och mina fem syskon ska ha det bra. Det är förstås inte gratis att studera på universitetet, men de hjälpte mig så att jag fick göra det jag ville.”
Det gjorde att Huyen kunde fortsätta med sitt intresse; Polymerteknik. Efter studierna fick hon ett stipendium att läsa sin tvååriga master-examen inom organisk kemiteknik i Daegu, Sydkorea. Hon hamnade i ett projekt som forskade efter nya katalysatorer i tillverkningsprocessen av polymerer.
“Det var så roligt att komma till en helt ny miljö och få chansen att fortsätta den här spännande utbildningen”, berättar Huyen när hon minns tillbaka. Efter de två åren frågade Huyens professor om hon ville bli kvar i Daegu och doktorera, men efter mycket om och men beslöt hon sig för att istället söka sig mot universiteten i Europa. Hon ville lära sig och uppleva så mycket som möjligt medan hon var ung och fri, och slutligen landade hon på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Då var Huyen 26 år, energinivån var hög och hon var fokuserad på att lära sig så mycket som möjligt under det här nya kapitlet i livet. Hennes doktorsavhandling handlade om att nyttja restprodukterna från skogsindustrins massaproduktion. Dessa restprodukter brukar vanligtvis bara förbrännas, men projektets idé var att man inte skulle behöva göra det. Nu testade de att omvandla restprodukterna till biobränsle. “Det här”, tänkte hon när hon sökte tjänsten, “är verkligen ett område jag vill utforska vidare”.
Huyen doktorerade under en femårsperiod och när detta var klart stannade hon i ytterligare tre år på Chalmers inom samma område. Men samtidigt, världen kan kännas liten när man befinner sig inom akademin och snart var hon redo att testa hur hennes teorier kunde tillämpas i verkligheten. Hon sökte sig till skogsföretaget Södra, och i början av 2021 fick hon tjänsten som processingenjör.
“Södra är ett riktigt bra företag. Med stora maskiner finns alltid en risk för olyckor men Södra bryr sig mycket om de anställdas säkerhet och har alltid en förebyggande attityd. Kollegorna är också ett bra gäng. Alla är duktiga på olika saker, och vi hjälps åt och stöttar varandra. Det är fantastiskt!”, förklarar Huyen. Hon fortsätter och berättar att här finns alla möjligheter att utforska det man är nyfiken på, vilket innebär en stor motivation för henne personligen.
Vad gör en processingenjör på Södra?
För Huyen handlar allt om utveckling av processerna i fabriken så att de kombinerar kapacitet och kvalitet på bästa sätt, det vill säga hur man får ut maximal kapacitet av råvarorna utan att göra avkall på kvaliteten i slutprodukten. “Om ett fel upptäcks i processen, så är det vi processingenjörer som hjälper till att åtgärda det”, förklarar Huyen. När inga problem sker, planerar de och rapporterar på tester i förebyggande syfte. De arbetar också med att tillämpa ny teknik i processerna.
Just nu arbetar Huyen med processen som utvinner en restprodukt som kallas tallolja. Det här är en spännande produkt som när den används som tillsats i till exempel såpa, lim, tejp och väggfärger faktiskt ersätter en rad fossila ämnen. Så ju mer tallolja Huyen kan se till att Södra utvinner i sina processer, desto bättre för miljön.
Vad vill du ge för tips till någon som funderar över sin framtid?
“Gör det du vill göra. Var inte rädd för att göra fel, det är det som man lär sig av. jag upplever att det är många ungdomar här i Sverige som är osäkra på vad de vill göra. Ett exempel är min grannes dotter som var intresserad av kemi och matte men tappade det under gymnasieåren och nu jobbar hon på en förskola. Det tycker jag är jättesynd för livet är kort, det är viktigt att göra det man tycker är kul. Utan stöd och inspiration kan man tappa bort sig.”
0 Comments