Del 7 – Att förändra den ojämställda ingenjörsbranschen

Detta inlägg är en del av en serie inlägg som baseras på kandidatarbetet Den ojämställda ingenjörsbranschen skriven av sex Chalmersstudenter.

Hej på er, förra veckan snuddade vi på olika stereotyper när vi pratade om hård och mjuk teknik. Vi tenderar ju att associera hård teknik med vad som anses manliga egenskaper medan mjuk teknik associeras med vad som anses kvinnliga egenskaper. Detta skapar ju en stereotyp av vilka som också passar in i dessa områden. Idag går vi in på andra stereotyper av ingenjörer.

Är fysik = maskulint och biologi = feminint?

Anser du att du har ett neutralt synsätt på vad som är maskulint och feminint? Det tyckte jag också att jag till stor del hade, men sen gjorde jag ett test för att se till vilken grad jag kopplar humaniora till kvinnor och naturvetenskap till män. Testa ni med, ni hittar det HÄR, välj testet ”Kön”. Var inte orolig om det visar det sig att du har fördomar om vad som är maskulint eller feminint. Forskning har nämligen visat att de flesta människor associerar matematik och vetenskap med maskulinitet, medan konst och humaniora associeras med femininet.

(Foto: Tim Mossholder från Pexels)

Om vi istället tittar på en undersökning från Ungdomsbarometern som gjordes bland tredje- och niondeklassare (OBS! den är från 1994, vi hittade ingen liknande som var mer modern). I den tyckte de att fysik var det svåraste ämnet och samtidigt det ämnet som de ansåg mest maskulint medan biologi ansåg de var det enklaste och även mest feminint. Kemi placerade de mittemellan med avseende på både svårighetsgrad och maskulinitet/femininitet.

Omöjlig situation för kvinnor

Att vi har dessa fördomar om vad teknik är gör att sannolikheten att tjejer och kvinnor skulle vilja göra karriär inom det minskar. Att göra karriär leder oss in på nästa punkt. Många har dessutom negativa åsikter om kvinnor med ”maskulina” arbeten, tekniska jobb ex. ingenjör. Detta märks genom att kvinnor som inte tydligt är framgångsrika ses som mindre kompetenta än män. Dessutom är en kvinna som har kämpat sig fram och blivit framgångsrik mindre omtyckt. Att vara kompetent och omtyckt är ju två viktiga delar av att lyckas på en arbetsplats. Alltså blir det en mer eller mindre omöjlig situation för kvinnor att lyckas inom ”maskulina” yrken.

(Foto: JESHOOTS.COM från Unsplash)

Den stereotypiska ”nörden”

Ytterligare en stereotyp som vi inom teknikyrket är ”nörden”. Personen som lägger ner hela sitt liv i yrket och tappar kontakten med omvärlden. När det sker i andra branscher ser man det ibland som en idoliserad bild istället. Men i ingenjörsbranschen blir detta istället en inträdesbarriär för kvinnor. Bland dataingenjörer exempelvis finns en ganska stark koppling till ”nördiga hackers”. Dessa personer kan i sin nördighet tyckas ha valt bort mänsklig kontakt och socialt umgänge. Vilket tjejer och kvinnor inte alltid känner sig så bekväma med att lägga åt sidan.

“Nördar” brukar ofta beskrivas med glasögon i popkultur vilket tyvärr kan tendera att bli diskriminerande mot personer som bär det. (Foto: Kobu Agency från Unsplash)

Detta inlägg avslutar perspektivet Kön och teknik som lyfter hur teknik faktiskt är kopplat till kön vilket inte gör kvinnor intresserade av att söka en framtida karriär inom det. Detta perspektiv bygger mycket på normer och fördomar vilket kan vara väldigt svårt att ändra som enskild person. I vårt kandidatarbete kom vi fram till att lösningen förmodligen ligger i att kombinera förebilder och inspiration med större insatser på statlig nivå. I nästa inlägg kommer vi diskutera uppväxt och utbildning och där blir det extra tydligt varför det större insatserna krävs!

Källförteckning:

  • Ungdomsbarometern. (1994). Mer formler än verklighet: Ungdomars attityder till teknik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket och Verket för högskoleservice


0 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.