Hård vs. mjuk teknik

Del 6 – Att förändra den ojämställda ingenjörsbranschen

Detta inlägg är en del av en serie inlägg som baseras på kandidatarbetet Den ojämställda ingenjörsbranschen skriven av sex Chalmersstudenter.

Förra veckan avslutade jag perspektivet Kvinnor i tekniken med ett inlägg som väckte diskussion på vår Instagram. Superkul att få ta del av era åsikter, fortsätt gärna med det. Med det sagt så rör vi oss in i nästa perspektiv Kön och teknik. Kort recap: i Kvinnor i tekniken problematiserar man kvinnors teknikintresse medan i Kön och teknik så problematiserar man istället teknikens utformning. Att teknik är väldigt starkt kopplat till maskulinitet och indirekt makt. Let’s go!

Historien har format tekniken

Som jag skrev i det andra inlägget så har män dominerat historiskt sett, speciellt på den tekniska scenen. Majoriteten av teknikens förespråkare i form av ingenjörer, vetenskapsmän och utvecklare, men även användare av teknik, har varit män. Faulkner beskriver det som att kvinnor har stått på mottagarsidan istället för den skapande sidan. Eftersom män har format tekniken och dess innehåll med sina värderingar och synsätt så har det även lett till att de enklare kan identifiera sig med den menar Wajcman. Därmed har de även lättare att känna en gemenskap inom den. 

Hård vs. mjuk teknik

Likt tekniken i stort har även alla enskilda tekniska produkter formats efter kön. Vilket märks när dessa delas in i kategorierna hård och mjuk teknik. Man brukar säga att hård teknik är mäktig och trögföränderlig. Exempel på det är datorer, raketer och fabriker. Mjuk teknik å andra sidan är småskalig och lättföränderlig som exempelvis hemteknik och läkemedel. Den hårda tekniken brukar vara den som många ser som ”riktiga” tekniken menar Berner. Detta gör att vi får en distans till vad som anses som teknik. Vi möter det inte i så stor utsträckning i det vardagliga livet och har därför svårare att identifiera oss med den. Dessutom tenderar män till att oftare använda hård, ”riktig, teknik än kvinnor gör och ses därmed som mer tekniska.

Den hårda och mjuka tekniken har även lett till att man också associerar teknik med olika mänskliga egenskaper. Hård, manlig, teknik brukar kopplas till objektiv rationalitet, emotionell distansering samt abstrakta, teoretiska och reduktionistiska problemlösningsmetoder. Medan mjuk, kvinnlig, teknik är kopplad till subjektiv rationalitet, känslomässig anknytning samt konkreta, empiristiska och solistiska problemlösningsmetoder. Nu blev det många svåra ord, men det var svårt att hitta en bra förenkling på dem. Men låt oss reda ut det ändå. Hård teknik är alltså baserad på teori istället för att se det i relation till verkligheten, och större sammanhang. Exempelvis att man fokuserar på hög prestanda och lågt pris framför användarvänlighet. Jag vill dock poängtera två saker: båda delar krävs för att utveckla lyckade produkter och det behöver i nödvändigtvis vara män som har ett hårt perspektiv och kvinnor ett mjukt.

Den första airbagen

Vi avslutar detta något begreppstunga inlägg med ett exempel som visar på varför det är viktigt med en kombination av båda perspektiven. Nämligen airbagen. Den utvecklades till övervägande del av män och designades samtidigt utefter den manliga kroppen. Vilket ledde till att många kvinnor och barn dog i bilolyckor. När det “kvinnliga” perspektivet sedan adderades och de började designas för kvinnor, gravida kvinnor och barn som har en helt annan kroppsbyggnad så överlevde fler.

Detta var alltså början på perspektivet ”Kön och teknik” som förklarar hur tekniken är kopplad till maskulinitet vilket gör att kvinnor inte kan identifiera sig med den i lika hög utsträckning. I nästa inlägg dyker vi lite djupare in i associering och könsstereotyper.

Källförteckning:

• Berner, B. (red.) (2003). Vem tillhör tekniken?: kunskap och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv.
• Faulkner, W. (2001). The technology question in feminism: A view from feminist technology studies. Women’s studies international forum (Vol. 24, No. 1, pp. 79-95). Pergamon.
• Wajcman, J. (1991). Feminism confronts technology (1). Pennsylvania: The Pennsylvania State University Press