Del 3 – Att förändra den ojämställda ingenjörsbranschen

Detta inlägg är en del av en serie inlägg som baseras på kandidatarbetet Den ojämställda ingenjörsbranschen skriven av sex Chalmersstudenter.

Vi märkte väldigt tidigt när vi sökte efter information till rapporten att det finns olika sidor och att alla anser att deras lösning är den bästa. Vi märkte också att det har gjorts olika satsningar utifrån dessa perspektiv, men trots det har det ännu inte skett någon tydlig förändring. Detta låter inte särskilt lovande, men vi kom fram till att med hjälp av dessa perspektiv går det att skräddarsy en ny möjlig lösning. Det räcker inte med bara ett sätt att se på saken utan detta är ett mer komplext problem än så.

(Foto: Milan Seitler på Unsplash)

När vi skrev vår rapport så var tanken att göra en sammanställning av forskningsläget fram till dagsläget, i den mån vi hann eftersom vi hade begränsade resurser. För att först få se vilka studier som tidigare gjorts så utgick vi från Ottemos och Faulkners översiktsrapporter. Där har de samlat forskare och studier i två olika perspektiv som vi valde att kalla ”Kvinnor i tekniken” och ”Kön och teknik”. Dessa perspektiv står på två olika sidor i frågan om hur bristen på kvinnor i ingenjörsbranschen ska lösas. Dessutom finns det ett tredje perspektiv som vi har skrivit om utifrån van den Hurk, Meelissen och van Langens rapport. Perspektivet valde vi att kalla ”Uppväxt och utbildning” eftersom det är just det som perspektivet handlar om.

Kvinnor i tekniken

Forskarna i detta perspektiv menar att teknik är könsneutralt. Alltså att man inte tycker att det är vare sig manligt eller kvinnligt. Detta gör att deras förklaring till varför det är få kvinnor har fel bild av tekniken i dagsläget. Om de skulle se den som kul och spännande så skulle det göra att fler kvinnor blir intresserade av att plugga till ingenjör. För att sammanfatta detta så menar forskarna att det helt enkelt är kvinnorna som har fel bild av teknik och att de själva därmed inte är intresserade.

(Foto: Priscilla Du Preez på Unsplash)

Kön och teknik

Som sagt så är dessa två perspektiv motsatta och det är för att forskarna här menar på att teknik inte alls är könsneutralt. Istället anser de att teknik länge har kopplats samman med män och saknar koppling till så kallade mjuka värden, exempelvis människor och relationer. Att teknik har kopplats samman med män förklarar forskarna med att män har dominerat de samhälleliga maktpositionerna i samhället eftersom samhället i sin tur formar tekniken. Kort sagt så menar dessa forskare att teknik är manligt och att kvinnor inte är välkomna in i tekniken.

(Foto: Priscilla Du Preez på Unsplash)

Uppväxt och utbildning

Ända sedan du var liten bebis har du formats av olika intryck, normer i samhället och din omgivning. I detta perspektiv tar vi upp olika faktorer som spelar in under uppväxten och även under utbildningen. Generellt i rapporten så har vi utgått från att det inte finns några biologiska skillnader mellan män och kvinnor detta enligt Hill, Corbett och St. Rose. Fokus ligger snarare på att tjejer och killar behandlas olika under uppväxten och därmed formas till att vara olika. Självklart går det inte att generalisera och dra alla pojkar och flickor över en kam, men i det stora hela går det att se likheter inom de två grupperna.

(Foto: Element5 Digital på Unsplash)

Källförteckning:

  • Ottemo, A. (2015). Kön, kropp, begär och teknik: passion och instrumentalitet på två tekniska högskoleprogram. (Doktorsavhandling). Göteborgs Universitet, Göteborg.
  • Faulkner, W. (2001). The technology question in feminism: A view from feminist technology studies. Women’s studies international forum (Vol. 24, No. 1, pp. 79-95). Pergamon.

0 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *