Del 2 – Att förändra den ojämställda ingenjörsbranschen

Detta inlägg är en del av en serie inlägg som baseras på kandidatarbetet Den ojämställda ingenjörsbranschen skriven av sex Chalmersstudenter.

En bild som många har (kanske du med?) är att killar är bättre på matte, ett viktigt basämne inför ingenjörsstudier. Innan vi reder ut varför den bilden finns med oss än idag så vill jag poängtera att den faktiskt är felaktig. Idag visar studier att en persons kön inte alls spelar någon roll för mattebetyget.

En pojke som räknar matte.
(Foto: Annie Spratt på Unsplash)

Industrialiseringen gjorde att män tog kvinnors jobb

Vi börjar med ett exempel från Sommestad som ger en bild av hur kvinnor fick ge plats åt män under industrialiseringen i slutet av 1800-talet. När industrialismen kom med ny teknik så riktade den sig mot männen. Detta gällde även branscher som traditionellt setts som kvinnliga och till hög grad förknippats med kvinnor, exempelvis mejeribranschen. När mejeribranschen blev mer teknisk avancerad så förändrades bilden av vem som borde arbeta där. Nu började man analysera mjölkens egenskaper och istället för att se det som vanlig mat var det istället en del av en teknisk produkt. Eftersom det fram till 1921 fanns formella krav som hindrade kvinnor från att bli ingenjörer så gjorde det att männen istället kom in och tog plats. Berner förklarar även hur det vid denna tidpunkt inte fanns något intresse hos kvinnorna att förändra stereotypen av ingenjörsyrket.

Kor i solnedgång
(Foto: Stijn te Strake på Unsplash)

Ingenjören – ”en framåtskridande man”

Kopplingen mellan teknik och män levde sen vidare när det svenska folkhemmet växte fram. Man såg ingenjörer som ”framåtskridande män” och det kom även att bli en viktig del av folkhemmet. När den svenska medelklassen växte fram så blev det också fler som hade en högre teknisk utbildning. Forskaren Ottemo menar därmed att det skapades en koppling mellan teknisk utbildning och svenskhet. Så när man idag argumenterar för att det behövs fler studenter på tekniska utbildningar beror det på att svenskar har en lång erfarenhet inom teknik och bra underlag för att vara duktiga på det. Vilket även ger en bra grund för att få fler tjejer till tekniska utbildningar.

Dimmig vy över industribyggnader.
(Foto: Raphael Roth på Unsplash)

Varför har ingenjörsyrket förknippats med män?

Men vad är det då som har gjort att man så starkt förknippar ingenjörer med män? Berner förklarar att en anledning är det systematiska förtryck som kvinnor utsattes för när ingenjörsyrket växte fram. Trots att de senare tilläts att plugga till ingenjörer så fanns det fortfarande hinder som de själva inte kunde påverka. Exempelvis ansågs det meriterande med praktik inom tekniska yrken och fullgjord värnplikt, erfarenheter som väldigt få kvinnor hade eller kunde få. Detta hindrade dem från att börja studera trots att det var tillåtet och gjorde att det dröjde ännu längre innan de kom ut i ingenjörsbranschen.

(Foto: Specna Arms på Unsplash)

Kvinnor fick återigen ge plats åt männen

När kvinnor sedan blev ingenjörer så sattes de på underordnade positioner, exempelvis sekreterare. Detta eftersom militärens uppbyggnad influerade ingenjörsyrket, i vilken kvinnor var underordnade män. Vi tar ett till exempel som Thompson tar upp. Inom datorbranschen ansåg man under mitten av 1900-talet att mjukvaruutvecklare inte var en så avancerad och betydelsefull roll. Något vi idag kan tycka är helt otänkbart, men förut var det hårdvaran (själva datorn) som stod i fokus. Förut ansåg man att kvinnor passade väl in i mjukvaruutvecklarrollen tack vare sin logik och noggrannhet. Medan det å andra sidan var män som jobbade med hårdvaran. Idag är det tvärtom och vi ser väldigt få kvinnor som jobbar med mjukvara. Detta eftersom att det idag är störst fokus på mjukvaran och därmed har det blivit den positionen som män innehar.

Man som sitter vid en dator.
(Foto: NESA by Makers på Unsplash)

Män har ofta förtur till nya branscher

En sista anledning som Hicks tar upp som förklaring till mäns dominans inom ingenjörsbranschen är ett allmänt problem som är djupt rotat. Ett problem som ni också kanske känner igen. Nämligen att när nya spännande jobb skapas så är det personer som redan har höga poster inom andra branscher som får de nya jobben trots att de inte har mer kunskap än andra. Eftersom män generellt har haft (och har) de höga posterna så har det lett till att de fortsatt dominera även inom nya teknikområden.


Sådär, nu har jag presenterat några olika historiska anledningar till varför vi kanske främst förknippar matte, teknik och ingenjörsyrket med män. I nästa blogginlägg kommer vi börja reda ut mer nutida orsaker till varför det är så få kvinnor inom ingenjörsbranschen. Och hur vi kan bli fler!

Källförteckning:

  • Berner, B. (1982). Kvinnor, kunskap och makt i teknikens värld. Tidskrift för genusvetenskap. (1982 (3:3), s. 25-39).
  • Ottemo, A. (2015). Kön, kropp, begär och teknik: passion och instrumentalitet på två tekniska högskoleprogram. (Doktorsavhandling). Göteborgs Universitet, Göteborg.
  • Sommestad, L. (1992). Från mejerska till mejerist: en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess. Diss. Uppsala: Univ. Lund.


0 Comments

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.