Under de tre första åren är de flesta föreläsningarna och litteraturen på svenska och du kommer få öva i små doser på att läsa och skriva rapporter på engelska. Det är en fördel att vara bra på engelska, men du kan klara dig jättebra även om du inte är så bra. Under mastern (år 4 och 5) är undervisningen oftast på engelska, men då har man hunnit vänja sig.
Nästan alla tentor på universitetet är 5 timmar och de är ofta mer omfattande än tentorna i gymnasiet. Skillnaden mot gymnasiet är också att vi har tentaperioder, vilket innebär att tentorna ligger samlade på en vecka.
Det kan vara olika svårt beroende på var du vill åka. Till USA och Australien kan du behöva ansöka i god tid innan du vill åka och det är ganska hård konkurrens om platserna, medan det är enklare i Europa. Om du dessutom talar något annat språk, som franska, tyska eller spanska, finns det nästan oändliga möjligheter att åka till länder där de talar det språket. Vissa tekniska högskolor erbjuder förberedande språkkurser innan du åker.
Du måste inte vara något geni för att plugga till ingenjör. Med lite disciplin kommer man långt. Dessutom har de flesta högskolor mattestugor dit du kan gå för att få hjälp av äldre studenter.
Förenklat så arbetar Civilingenjörer ofta med utveckling av ny teknik, medan högskoleingenjörer i många fall arbetar t.ex. med produktion av den teknik som redan existerar. Det finns naturligtvis undantag till detta.