Om kursnamn och vad de egentligen borde heta

Som civilingenjörsstudent ställs man inför en hel del utmaningar i sina studier. Man räknar med formler som består av tecken man inte trodde fanns och stöter på en hel del konstiga ord. Att man stöter på något mystiska termer när man bläddrar i en godtycklig mikrobiologi- eller biokemibok är inte så oväntat – tyvärr är det vanligare att bakterier döpts till namn i stil med Bacillus subtilis eller Salmonella enterica än typ Anna och Lisa.

Vad jag inte hade väntat mig innan jag började på LTH var att jag skulle stöta på mystiska namn när jag för första gången spanade in kursplanen för Bioteknik-programmet. Under mina två LTH-år har jag många gånger i läsvecka ett trott att kursen handlar om en sak, för att två dagar innan tentan inse hur fel jag hade och skratta lite åt mig själv och min ovisshet.

Såhär ser kursplanen för år 1 och 2 på bioteknik ut.

I now present to you…

Namn: Endimensionell analys. Borde egentligen heta: Saker du borde ha lärt dig i gymnasiet men from a different point of view. Förklaring: Aldrig har jag hört en föreläsare yttra en mening så många gånger som våra föreläsare i kursen endimensionell analys (eller endimen på LTH-iska) sa meningen “Och som vi minns från gymnasiematematiken [insert math here]”. Och aldrig har jag sett så många av mina fellow kursare lamslås av panik som när de ungefär fem minuter senare inser antingen:
1) Det här är absolut ingenting jag känner igen från gymnasiet. Alla andra verkar fatta, var min mattelärare dålig?
eller:
2) Jaha jo jag känner igen [insert a word here], men det här var inte alls så här jag minns det.
Att en student får en av ovan nämnda insikter är ett tecken på att hen förmodligen läser kursen endimensionell analys, och rimlig respons på insikt 1) är att jo, det här är förmodligen en sak du borde ha lärt dig i gymnasiet och på insikt 2) i gymnasiet nöjde vi oss med att leta efter Pythagoras sats (eller annan godtycklig formel ur formelsamligen för matte E) i formelsamligen – på högskolan ska man kunna den utantill. Och kunna bevisa den.

Namn: Transportprocesser Borde egentligen heta: Rör- och pumpkunskap Förklaring: Förvisso behandlade kursen olika transportfenomen, såsom massöverföring (typ diffusion) och värmeöverföring, men dessa avsnitt dök upp väldigt sent i kursen. En klar majoritet av läsveckorna ägnades istället åt att att räkna på hur mycket olika system kan variera beroende på vad man väljer för pumpar och rör. Absolut nyttig kunskap (särskilt om man ska bli processingenjör), men mycket vilseledande namn.

Namn: Molekylära drivkrafter 1: Termodynamik och Molekylära drivkrafter 2: Växelverkan och dynamik Borde egentligen heta: Fysik för kemister 1 & 2 Förklaring: Som kemist lagt åt  biokemi/biologi-hållet är fysik som stora stygga vargen som man (läs: jag) väldigt gärna håller sig så långt borta som möjligt från. För undertecknad som inte kom så bra överens med gymnasiefysiken, var dessa kurser (särskilt #1) lite som en ulv i fårakläder – fysik förklädd till kemi.

Hur ser det ut för dig? Har du någon gång vilseletts av kursnamnet? Berätta!

Kram
Kristina