Hur har era terminsstarter varit?

Min började jättebra. Det var kul att se många både nya och gamla ansikten, kurserna verkade bra, jag har satt igång med ett spännande uppdrag på jobbet och planerat in en rad roliga händelser för hösten.

Ändå har jag inte kunnat hjälpa att känna mig lite nere. Sådär allmänt deppig. Jag har försökt hitta på saker som normalt piggar upp mig, men utan någon större effekt. Jag borde vara glad. Varför kan jag inte vara det?

Jag ursäktade mig för min nya roomie som är världens snällaste men som bara har sett den dåliga sidan av mig. Varpå han svarade “Oj, men jag tycker ju att du har varit jätteglad och trevlig hela veckan!”.

sunset

Då insåg jag att det kanske är just det som är problemet. Att jag inte tillåter mig själv att vara ledsen – för att jag så gärna vill vara glad. Både för min egen skull och för andras. För vem vill inte hellre ha att göra med en glad människa än en ledsen? Och då kommer vi återigen till det där om att vilja bli omtyckt. Med jämna mellanrum trillar man dit.

Men jag tror att för att kunna bli glad igen måste man först komma underfund med vad det är man är ledsen över. Och tillåta sig själv att faktiskt vara ledsen ett tag. Annars ligger det bara och gnager. Det är nog det som har hänt i mitt fall. Saker som har samlats på hög och som nu vill komma ut. För det tar energi att ge sken av att vara något som man inte är.

Det finns nog ingen människa som är konstant full av glädje och energi, utan vi blir väl alla ledsna eller nedstämda ibland. Det är just när man har accepterat det som det börjar vända och bli bättre. Eller hur?

Johanna


1 Comment

Farväl bloggen! - Womengineer · januari 10, 2016 at 4:25 e m

[…] För att kunna bli glad igen måste man först tillåta sig att vara ledsen […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.