Att packa är en sådan sak som jag alltid skjuter upp in i det sista. Det känns liksom lite sorgligt att behöva bryta upp från en plats. Från sitt liv där.

De senaste dagarna har bestått just av att packa. Packa, packa, packa. Packa upp allt som varit nedpackat, ändra om lite och packa ner på nytt. Sätta lappar. Mitt liv i en låda. Jag hinner så snabbt bo in mig att det känns konstigt att behöva lämna. Även om det är något roligt som väntar.

packa

För nu bär det av till Lund efter ett halvårs bortavaro. Min ständiga följeslagare Röda Resväskan gör mig sällskap i en vecka innan resten av kartongerna ansluter sig. Då blir det dags för flytt. Dags att packa upp allt igen. Dags att skapa sig ännu ett nytt hem.

Och jag längtar som bara den. Jag vill ha allt uppackat och klart. Börja bo in mig i vår nya tvåa. Som alltid ska dofta nybakat bröd, för övrigt.

Sedan jag tog studenten har jag bott  i tre olika korridorer, i tre olika länder och kulturer. Och hur mysigt det än är att leva korridorliv så ser även det någon gång sitt slut. Det ska bli underbart att kunna skapa lite mer “sitt eget”.

Men att flytta är också en påfrestande process. Det påminns jag om varje gång. Och efter varje gång tänker jag att måtte det nu dröja ett bra tag innan det är dags igen… Jag antar att det är så det är att vara student.

Johanna

 


3 Comments

Kristina · januari 18, 2015 at 11:39 f m

Välkommen tillbaka till Lund! :)

Johanna · januari 18, 2015 at 1:20 e m

Tack Kristina! :)

Vikten av att ta helg · februari 4, 2015 at 7:07 e m

[…] har kört igång i full fart. Pendlingen första veckan och flytten till den nya lägenheten gjorde att all föreläsningsfri tid gick upp i rök. Nästa vecka ska jag […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.