Dagar fulla av föreläsningar och kvällar fulla av möten. Lunchmöten, studiebesök, matlådor och träning. Och mitt i alltihop funderingar om marknadsföring, affärsverksamhet och nya projekt.
Något som på ett skönt sätt kombinerar teknik och entreprenörskap är dåliga matteskämt efter en föreläsning om crowdfinansiering, men också hur tidsoptimism behandlas i tekniska kretsar.
Jag har hört många varianter, men kärnan ligger i att det är svårt att göra en realistisk plan, vare sig det rör sig om tid, finansiering eller resurser. Den vanligaste metoden som jag brukar använda är att multiplicera med Pi. Det innebär att om du inför ett projekt beräknar att det kommer kosta 10 000:-, kan du vara nästan säker på att det i verkligheten kommer kosta 31 400:- (10 000 * 3, 14).
En alternativ metod är att multiplicera med 2 och sedan höja en enhet. Så om projektplanen beräknas ta 2 timmar, multiplicerar vi med 2 (vilket ger 4 timmar) och höjer en enhet, vilket betyder 4 dagar. 5 dagar ger på samma sätt en mer realistisk tidsåtgång på 10 veckor.
Den mest pessimistiska versionen hörde jag i somras, vilken innebar att du höjer en enhet och upphöjer sedan i två. Detta betyder att 2 timmars arbete fortfarande blir 4 dagar, men 5 dagars arbete ger nu 25 veckor!
Oavsett vilken metod man väljer att använda så säger det här nog mer om oss själva som människor. Det är lätt att missbedöma både tidsåtgång, ekonomi och resurser, men ju mer erfarenhet man har, desto mer korrekta blir ens bedömningar. Och tills dess kan matematiken hjälpa oss med det mesta.
/ Hannah
0 Comments