Hjulen på bussen

Det tar mig över en timma att åka till skolan. Det är inte så konstigt med tanke på att jag bor 70 kilometer ifrån Ltu. Jag antar att det är en sträcka som skrämmer de flesta. Hur orkar du?! undrar många. Och Varför?!

Låt mig börja med den sista frågan. Anledningen till att jag bor i grannkommunen är rätt enkel. Det råder bostadsbrist i Luleå. Ltu får fler och fler sökande för varje år. Bostadsmarknaden hinner inte med, trots att det finns en del studentbostäder. Vid det här laget har jag nog med köpoäng för ett rum på Porsögårdarna men jag är rätt kräsen. Hade det bara varit jag så hade jag inte haft några problem med att bo i kollektiv. Det kan vara riktigt roligt om man hamnar på rätt ställe!

Och så har vi det där med hur jag orkar. Jag stiger upp klockan 05.05 under vardagarna. 06.15 sitter jag på bussen. Under sommarhalvåret är det inga problem. Under vinterhalvåret är det tungt innan man har hunnit tända alla lampor. Mörkret gör mig väldigt ineffektiv. Väl på bussen går det bra. Antingen sover man eller så pluggar man. Det är här många sidor rapport har blivit skrivna. Man får göra det bästa av situationen. Jag passar på att göra bort så mycket av plugget som möjligt nu för att kunna ha eftermiddagen och kvällen fri.

Jag hoppas på att ni ska ta med er två saker efter att ha läst den här texten:

1.Har du inte ställt dig i bostadskö ännu så är det dags att göra det! Vet du inte vart i landet du kommer hamna så är det bara att ställa sig i kö på de ställen som känns intressanta/mest troliga.

2. Om du kommer in på ett ställe där du inte har ett boende så är det inte kört! Man kan bo en bit ifrån och pendla. Tillslut får du tag på ett boende närmare skolan.

Mia