Den fruktade förkylningen

Nu har det oundvikliga hänt. Efter veckor av stressande, halvtaskig kosthållning och vistelser bland både universitetselever och förskolebarn så ledsnade mitt immunförsvar. Nu är jag sjuk. Det handlar om en vanlig hederlig förkylning. Den där allt för vanliga sjukdomen som kan lämna en lamslagen i sängen. Den där sjukdomen som envist hänger sig kvar i veckor. Den där sjukdomen man inte gärna erkänner att man har för det känns lite löjligt att säga att man blivit slagen, att man inte klara av att komma in för en helt vanlig förkylning. Men så är det i alla fall.

Att vara sjuk när man läser på universitet är lite speciellt. Man behöver inte sjukanmäla sig. Man kan ta igen det mesta arbetet hemma. Det gör helt enkelt inte så mycket. Om man inte har labb, eller tenta. Då gör de all världens skillnad. Att missa ett obligatoriskt moment kan vara detsamma som att inte få betyg i kursen. Hittills har jag klarar mig. Just nu labbar vi själva, utan handledare. Min frånvaro påverkar enbart (och tyvärr) mina labbpartners som får dra ett lite större lass. Turligt nog har jag väldigt förstående klasskamrater. De hoppas, liksom jag, att jag ska krya på mig och vara uppe på benen snart igen. Till dess ska jag försöka kurera och vila mig frisk.

Mia