Snipp, snapp, snut, så var sommaren slut

Precis så kändes det i början av juli när jag just kommit hem från Kina. Som att halva sommaren redan hade gått, fastän den mesta delen faktiskt ju var kvar.

När man var liten var sommarlovet alltid 10 veckor långt. Under den första halvan kändes det som att skolstarten fortfarande låg oändligt långt bort, men så fort den där femveckorsgränsen hade passerats satte den oundvikliga nedräkningen igång. Å nej, bara fem veckor kvar att njuta av ledigheten. Fyra. Tre. Två. En…

Samtidigt var det alltid lite spännande att börja skolan igen. Att träffa alla kompisar och höra vad de hade varit med om under lovet. Kanske skulle vi få någon ny klasskamrat. Eller börja med något nytt ämne.

Jag kommer ihåg att min mamma brukade ta med mig och min storebror till Göteborg någon vecka in i augusti. Vi tog pendeln dit tillsammans och införskaffade ny ryggsäck, nytt pennskrin och ny skoldagbok. Tog något gott att fika med eller en hamburgare på McDonald’s. I och med Göteborgsbesöket visste man att det snart var dags igen och den där spänningen inför skolstarten började smyga sig på.

Nu när jag “blivit stor” har nedräkningen ändrat skepnad. Det där ”bara X veckor kvar” har snarare en positiv mening. En bit in i sommaren har jag nästan fått nog och längtar till att det börjar hända lite grejer igen.

Särskilt när det väntas något alldeles nytt till hösten, som att börja plugga vid universitetet. För många av er är det kanske första gången någonsin. Det är dags att börja på ett nytt kapitel av sitt liv och många tankar snurrar i huvudet.

Flytta hemifrån. Föreläsningar. Tentor. Kurslitteratur. Studentliv. Fritid. Matlådor. Nollning.

Jag kan berätta att jag har exakt samma funderingar just nu. Jag sitter och läser olika välkomstbroschyrer, informationsmail, kikar på Google maps och låter mig inspireras av vad tidigare studenter har att säga. För min del rör det sig den här gången om utbytesstudier vid ett universitet utomlands.

För snart är det dags. Nu har ju faktiskt över halva sommaren gått, på riktigt. Jag som för bara ett litet tag sedan grämde mig över att sommaren var kort, känner nu precis tvärtom. Hur hemskt det än må låta kan jag knappt bärga mig tills sommaren tar slut!

Johanna