Utmaning eller uppförsbacke?

Varje morgon när jag cyklar mot jobbet återupptäcker jag att det är uppförsbacke över halva vägen. Den är inte brant, bara en lite uppförsbacke, så på något sätt lyckas jag glömma den varenda gång! Och varje gång infinner sig någon slags negativ känsla i kroppen tills jag inser att jag har ett val. Jag kan välja att se det som en motgång, som någonting tungt och jobbigt. Eller så kan jag se det som en utmaning. Eller som en möjlighet att låta kroppen arbeta. Jag kan se det som en chans att bli lagom varm i kroppen så arbetsuppgifterna ska gå lättare redan på morgonen. Jag är fri att välja hur jag ska tackla den där snabla backen. Och självklart väljer jag att spöa skiten ur den istället för att spöa skiten ur mitt eget psyke.

Vi har alla ett val. Vi kanske inte kan påverka allt som händer runt oss men vi kan välja hur vi ska reagera och agera. Vi kan välja vilket synsätt och vilken attityd vi lägger an. Vi kan välja att se utmaningen istället för arbetsbördan. Glöm inte det!

Mia