Ibland tänker jag tillbaka till hur mitt liv såg ut för 5 år sedan.Det är väldigt enkelt att bara leva på autopilot utan att reflektera över hur mycket man har utvecklats som person. Jag har ju inte alltid varit den version av mig själv som jag är idag, trots att det är lätt att tro det. Som ett litet tankeexperiment har jag funderat på hur ett samtal mellan mig själv idag och min 17-åriga jag skulle ha gått till. Hade hon varit nöjd med vem jag (eller borde jag säga ”vi”) är idag? Uppfyller mitt liv idag hennes förväntningar? Jag tänker mig att vi träffas på ett café och tar en fika…

Jag-idag: Så, hur går det i skolan?

Jag-då: Vilken tråkig fråga. Du borde verkligen veta hur det går i skolan, eller?

Ja, jo det gör jag. Okej, så då hoppar vi småpratet?

Gärna. Jag hoppas verkligen inte att jag har blivit en sån som bara kan prata om vädret och ointressanta saker.

Har jag träffat den versionen av oss som fortfarande är en arg och frustrerad tonåring eller har du sansat dig lite grann?

I fall du frågar om jag fortfarande tycker att allt dåligt i mitt liv är pappa och mammas fel är svaret ja.

Gillar du ditt liv?

Ja, det gör jag. Tror jag. Jag vet inte. Jag vill flytta hemifrån. Det verkar så himla coolt och skönt att bo själv. Inte längre pappas regler som jag måste hålla mig till.

Inte heller längre ett kylskåp som på något magiskt sätt aldrig blir tomt…

Jag är taggad på att bli klar i skolan. Jag vill göra något som inte alla andra också gör. Att börja plugga direkt känns tråkigt. Jag vill bo i Paris! Längs Seine! Har vi flyttat till Paris?!

Öh, inte riktigt. Tänk dig ungefär 180 grader åt andra hållet… Men vi trivs! Och vi tog ett sabbatsår också. Förresten, tänker du redan nu att du ska börja plugga teknisk fysik?

Självklart. Det har jag ju gjort sedan länge. Allt annat är bara ointressant. Du kan dock inte bara droppa bomben att jag ska flytta till nordpolen och sen börja snacka om plugg!

Du behöver inte oroa dig, du bor inte riktigt på nordpolen. Tycker du verkligen att allt annat är tråkigt? Jag undrar varför du vill plugga teknisk fysik. Har du kollat runt på vad mer som finns?

Nej… det behövs inte. Jag är säker.

Hur kan du vara säker om du inte har någon aning om alla andra möjligheter som finns? Är det för att pappa pluggade teknisk fysik?

Absolut inte! Nu säger du riktigt dumma saker.

Skönt att vi har minskat vår anfallande attityd i alla fall, lugna dig. Du kanske vill tänka lite på det. Att välja utbildning är inte något som pappa borde bestämma åt dig. Åt oss. Och det finns så mycket att testa. Det hade varit synd om du gör något bara för att du har sagt att du ska i flera år.

Menar du att vi har valt fel?

Nej, det har jag inte sagt. Jag försöker bara ge lite råd. Som en äldre syster. Vilket jag är, så jag vet hur man gör.

Det är nog det enda du säger som jag kan hålla med om. Vi vet hur man är en äldre syster. Och vilken äldre syster! Evelijn borde vara tacksam.

Helt ärligt tror jag inte att du redan är en bra syster faktiskt. Det kommer lite senare.

Whatever.

Du, jag tror det är dags för mig att gå.

Redan? Vi har precis börjat prata. Jag har jättemånga frågor som jag vill ställa!

Det förstår jag, men jag tänker verkligen inte spoila hela ditt liv för dig. Då kanske du gör andra val och så finns jag inte längre som konsekvens. Eller så händer det något annat scifi-aktigt.

Vänta, en fråga bara. Har du några tips?

Okej, ett tips. Du vill kanske tänka efter en gång till innan du skaffar lugg.

Lugg?!

Dagens “jag”
17-åriga “jag”

Roos Bottema

Ingenjör, vad gör egentligen en sådan? Vad innebär det att utbilda sig till ingenjör och vem börjar plugga till det? Roos läser till ingenjör i Lund och skriver bloggen "On the Road med Roos" här på Womengineer.

0 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.