Dagens fråga: Vad kan man göra efter att ha läst Design och Produktframtagning?

Idag svarar Emelie Andrén Meiton och Marie Lagström på vad det finns för möjligheter efter civilingenjörsutbildningen Design och Produktframtagning.

Emelie, som är en av grundarna till Womengineer och som numera arbetar på Siemens, säger såhär om sin utbildning:

Design och Produktframtagning på KTH är en bred utbildning som i stort påminner om Maskinteknik. När jag sökte till programmet var den tanken rätt skrämmande. Vadå Maskinteknik tänkte jag. Jag vill ju designa iPhones. Men det är just det som är det fina med utbildningen. Bredden. Idag arbetar jag som Produktmarknadschef inom Brandsäkerhet på Siemens i Schweiz. Jag skriver strategiska koncept för hur vi ska nå nya marknader, som sedan ges till såväl avdelningen för forskning och utvecklingen samt till dem som säljer produkterna, över hela världen.

Innan Siemens arbetade jag på Apple och Google. Och jag har vänner från programmet som nu arbetar över hela världen. 

Med andra ord, Design och Produktframtagning är ett suveränt program för dig som:
1.Gillar produkter fran Apple
2.Gillar slogans som “Nike – just do it”
3.Gillar att sätta ihop IKEA möbler, men känner samtidigt “varför skapade de inte den såhär istället”.

Marie är Womengineers andra grundare, och arbetar nu på Volvo. Såhär säger hon om sin utbildning:

Jag läste Design och Produktframtagning på KTH i Stockholm, med inriktningen Industriell Ekonomi. Jag gillar att förstå hur saker fungerar och det är roligt att få vara kreativ, så jag valde helt enkelt den utbildning som lät roligast. 

De första tre åren bestod av grundläggande ingenjörskurser, såsom Hållfasthetslära, Mekanik och Matematik, blandat med mina programspecifika kurser inom Design och Produktframtagning, såsom Ergonomi, Form och Funktion. Efter de tre åren (motsvarande den sk. Bachelor degree, eller Kandidatexamen) fortsatte studierna två år till i vad som blev min Master degree, eller Magisterexamen. Då ändrade jag inriktning något och valde ett fortsättningsprogram som hette Industrial Engineering and Management, eller Industriell Ekonomi. Kurserna handlade bland annat om Projektledning, Strategi och Företagsekonomi.

Med detta i bagaget sökte jag jobb på både Accenture, Google och Volvo AB. Jag var intresserad av Management Consulting och hamnade slutligen på Volvos interna managementkonsultbyrå. Arbetet som managementkonsult handlar om att arbeta i projektform med företagsstrategiska problemställningar på uppdrag av högsta ledningen. Problemlösning på hög nivå, kan man säga. En managementkonsult kan man vända  sig till om kompetens eller resurser saknas för att genomföra ett visst typ av förändrings- eller effektiviseringsarbete. Okej, jag hör hur det här låter – megatrist! Men tänk dig att få jobba med enbart de riktigt stora frågorna i ett företag, att identifiera lönsamheten i en verksamhet, att effektivisera så att mindre resurser behövs för att utföra samma arbete, eller att använda samma resurser på ett smartare sätt. Själva poängen med alla företag! Det jobbar jag med. Och dessutom inom ett så viktigt område som transportindustrin, som ju är en förutsättning för det moderna samhället. 

Och var i detta är kopplingen till min utbildning? Då har jag två saker på hjärtat: 1. Det blir aldrig som man tänkt sig. 2. Affärsutveckling och produktutveckling är otippat nog inte fullt så olika. Who knew?

Har du något du vill bidra med till svaren? Eller har du en fråga till Emelie eller Marie? Lämna en kommentar!