Louise Wohrne
När Louise gick på gymnasiet var fysiken hennes värsta ämne. Det fick henne att tveka till att söka till en ingenjörsutbildning. Men sökte gjorde hon trots allt, dels på grund av ambitionen att plugga något taktiskt (inom ett område där det fanns gott om jobb) och dels för att bygga vidare på intresset för kemi och biologi. På KTH läste hon därför Bioteknik och 10 år efter examen är hon idag Hållbarhetschef på pappersföretaget BillerudKorsnäs. Under det senaste decenniet har hon gjort karriär på ett företag vars värderingar hon delar och för ett syfte hon brinner för. Vilken tur att hon inte lät sig stoppas av det där med fysiken! Nu vill jag (Marie) höra allt om hennes perspektiv på hållbarhet.
Louise förklarar att “BillerudKorsnäs är på många sätt ett helt annat bolag idag än när jag började för 10 år sedan. Det har hänt så mycket som jag inte såg framför mig skulle ske. Det är å ena sidan en traditionell bransch, och samtidigt i konstant förändring där vi ligger i framkant med hållbarhetsarbete i stort. Jag drogs till BillerudKorsnäs på grund av deras värderingar och man pratade om att utmana konventionella förpackningar. Ett alternativ till fossila material helt enkelt. Hela förpackningsbranschen arbetar väldigt aktivt med innovation.” Ett exempel på det är att BillerudKorsnäs i flera år har arbetat med ett projekt där de tagit fram en flaska av papper för kolsyrade drycker. Det är idag ett kluster av flera företag under namnet “Paboco”, en sammanslagning av orden Paper Bottle Company. Företag som Carlsberg och Absolut ingår bland annat här och alldeles nyligen släpptes en ny generation av flaskan.
“Det är inte så att jag hatar plast. Det är ett fantastiskt material, men det ska inte användas där det inte behövs.”
Hållbarhetsavdelningen inom BillerudKorsnäs ingår idag i den strategiska funktionen på företaget. Det betyder att Louise i rollen som hållbarhetschef rapporterar till chefen för strategi, som i sin tur ingår i ledningsgruppen där de viktigaste besluten fattas. Länge var hennes avdelning en del av kommunikationsavdelningen, men Louise menar att eftersom hållbarhet är ett område som, med rätta, tar allt större plats inom det strategiska arbetet på företag idag upplever hon att hennes team nu är organisatoriskt rätt positionerade.
Även om hållbarhetsavdelningen driver på arbetet så är det ofta andra operativa avdelningar ute i företaget som äger frågorna. “Vi fungerar ofta som ett bollplank med representanter från exempelvis pappersbruken. Vi arbetar också mot den kommersiella delen av företaget där vi träffar kunder, håller webinars om cirkulär ekonomi och diskuterar andra klimatrelaterade frågor. Vi jobbar brett mot hela organisationen och med många kontaktytor”, berättar Louise.
På frågan om hon har haft en tydlig karriärplan berättar Louise att det känns viktigt att hon ska kunna stå för arbetet hon gör men att någon egentlig plan aldrig funnits. Hållbarhet har alltid varit en central del, även om hon inte började med en sådan roll. Hon valde istället att söka sig till det genom att ta in miljöfrågor i sitt arbete där det var möjligt. Då utkristalliserade det sig till slut som någonting självklart, både för henne och för omgivningen, att hon skulle hamna i den kontexten. Jag fortsätter och frågar vad hon vill bidra med under sin tid i den här inflytelserika nya rollen och då berättar hon om två delar. Den första delen är att se till så att BillerudKorsnäs verkligen bidrar till en cirkulär ekonomi, vilket hon menar att de redan gör till stor del idag men kan bli ännu bättre på. Den andra delen är att leverera på klimatmålen. Affären och hållbarhet ska gå hand i hand, både för att det är affärsmässigt logiskt men också eftersom det speglar de stora utmaningarna i världen idag.
Jag undrar vad hon tror blir det svåraste i det arbetet och då nämner Louise tidsaspekten. Att ta in alla nya insikter på området och få ut det i organisationen. Mycket kommer också handla om att möjliggöra för de många ambitiösa medarbetarna på företaget som vill arbeta mer hållbart så att de också får chans att göra det. Prioriteringar är förstås också en viktig del, så att fokus läggs på rätt saker.
BillerudKorsnäs arbetar utifrån något som kallas för Science based targets, ett initiativ som kommer från de målsättningar som definierades när det globala Parisavtalet skrevs 2015. Det innebär att företag bestämmer sig för att sätta klimatmål som ligger i linje med vetenskapen, istället för relativa mål som utgår från deras befintliga verksamhet och som kanske är lättare att uppnå (till exempel “vi ska halvera våra utsläpp”). Nästa steg är att företaget kartlägger sina direkta och indirekta utsläpp som de genererar idag, och därefter definieras målen vilka slutligen godkänns av Science based target initiative om de anses tillräckligt ambitiösa. BillerudKorsnäs har definierat sina mål både med sikte på år 2030 och 2050. “Vi har redan kommit väldigt långt i arbetet med att fasa ut fossila bränslen, och idag har vi hela 97,4% biobränslen i produktionen.” Det kan tyckas låta väldigt bra, men de vill göra mer. Till exempel använder de fortfarande eldningsolja vid start och stopp i produktionen, och att helt fasa ut fossila bränslen är ett stort projekt som kräver teknikutveckling. Men det finns också andra saker som kan göras som minskar användandet av fossila bränslen. Om produktionen kan bli ännu mer stabil, så att antalet start och stopp kan reduceras så minskar förstås den typen av bränsleförbrukning. Det går helt enkelt att arbeta med utmaningarna från många olika håll samtidigt. Här gäller det att ta fram och leverera på en plan för hur det arbetet ska gå till. Samt att aldrig nöja sig utan alltid sträva efter att bli ännu bättre.
Jag avslutar intervjun, tackar Louise för att hon ville dela med sig av sin resa och erfarenheter med mig och tänker att hon har skaffat sig drömjobbet. Eller vad tycker du?
Tack Louise!
BillerudKorsnäs är Womengineers stolta Diamondpartner 2021, och har varit engagerade i IGEday ända sedan 2016. Den 26 mars i år tog de emot rekordmånga 173 deltagare under IGEday.
Känner du igen Louise? Helt rätt – det här är vår andra intervju med henne. Den första kan du läsa här!
0 Comments