Florijeta Mulolli
Florijeta Mulolli är ingenjören med ursprung från Kosovo, som växte upp i Värmland och till slut landade på Ericsson. Från Katrineholm, via Singapore och Tyskland och slutligen i en supportroll för självaste VD, Börje Ekholm. Jag (Marie) blir nyfiken på vad en så snirklig och spännande resa för med sig för lärdomar. Efter en hel del pusslande med upptagna kalendrar hittar vi en lucka då vi möts online och får chans att vinka till varann. En halvtimmes pratstund blev snabbt till en dryg timme. Det här pratade vi om!
Florijeta är 31 år gammal och bor i Stockholm. Efter en flytt från Kosovo med sina föräldrar vid ett års ålder, växte hon upp på olika ställen runtom i Värmland; Kristinehamn, Årjäng och sedan Arvika. “Min uppväxt har nog haft en ganska stor roll i mitt liv vad gäller drivkraft och ambition. Att växa upp i glesbygden förde med sig en särskild kultur. Ett underkänt betyg i skolan var det ingen som oroade sig för och intresset för att plugga vidare var generellt låg. Det gav också följdeffekter i form av att något supportsystem från skolans håll inte riktigt finns där för de som ville göra mer. Internet fanns inte på samma sätt som det gör idag, så för min del handlade det om att rent fysiskt lyckas ta mig till en mer inspirerande plats.”
Första beslutet blev att välja naturprogrammet på gymnasiet, eftersom Florijeta hade en kompis vars föräldrar var ingenjörer. De talade om att ingenjörsyrket var en bra startpunkt och att en “ingenjörsexamen är som ett körkort i karriären”.
Efter gymnasiet hoppade Florijeta först på en kandidatutbildning på Linköpings Universitet inom logistik. Det var däremot inte en ingenjörsutbildning, som hon egentligen var nyfiken på, så några månader senare bytte hon till ett civilingenjörsprogram som hette Kommunikation, transport och samhälle. Där handlade det om att optimera transport- och kommunikationssystem och logistikflöden i stort. Under pluggtiden sommarjobbade hon på Ericsson i Katrineholm, vilket gav mersmak för det riktiga arbetslivet.
Första jobbet efter studierna var ett traineeprogram på Ericsson. Hon flyttade till Singapore under en period och stortrivdes. Efter en mellanlandning i Sverige flyttade hon sedan till Tyskland. “Jag flyttade ju mycket under uppväxten, så för mig var det inga konstigheter att hoppa runt en del.” I Tyskland fick hon uppleva hur det är att vara både yngst och den enda kvinnan i den tekniska kontexten. Arbetet gick ut på att vara så kallad Account Manager för Vodafone, där hon tillsammans med operatören bland annat lanserade 5G i Tyskland.
“Idag arbetar jag som CEO advisor, där jag supportar Ericssons VD, Börje Ekholm. Jag hjälper honom och koncernledningen genom att driva affärskritiska uppgifter och strategiska projekt samtidigt som jag ansvarar för att förbättra och effektivisera deras arbete sinsemellan. Dessutom avlastar jag Börje med olika uppgifter, som att sätta ihop presentationer och driva frågor som han själv inte har tid med, eller som är svårare för honom att få inblick i på grund av sin roll.”
Florijetas svar på frågan om vad hon gör på Ericsson idag.
Det låter ju helt klart som ett spännande uppdrag och jag blir förstås nyfiken på hur hon hamnade där. Florijeta förklarar att hon är karriärsdriven, alltid arbetar hårt men också drivs av sin nyfikenhet att lära sig nya saker. Förutom traineeprogramet var hon även en av sju deltagare som kom med i Ericssons Executive Team Advisory Board, en möjlighet som erbjuds alla tusentals unga talanger på bolaget att få jobba med strategiska projekt med de högsta cheferna på Ericsson. En otroligt lärorik erfarenhet enligt Florijeta.
Vi lyfter blicken från karriären en stund och jag frågar Florijeta vad hon tänker om behovet av kvinnliga ingenjörer. Varför är egentligen det viktigt? Då berättar hon om sin erfarenhet av alldeles för få kvinnliga medarbetare, särskilt inom hennes tekniska område. Hon förklarar att det är viktigt med en stor mångfald i arbetsgrupper, eftersom det helt enkelt ger bättre resultat. “Som kvinna i arbetslivet kan jag relatera till att vi kvinnor ofta brottas med återkommande problem. Det är inte alltid helt självklart att få säga vad man tycker, många vågar inte riktigt stå på sig. En tystlåten tjej som jag nu är mentor för berättade nyligen att hon är nervös när hon är i möten med mig. Så vill jag inte att det ska vara, utan jag vill skapa ett klimat där alla vågar stå på sig så att allas åsikter verkligen kommer fram. Först då kan vi dra nytta av mångfalden.”
Som en del i Ericssons eget jämställdhetsarbete deltog företaget även i år i IGEday. Totalt tog de emot hela 57 tekniknyfikna deltagare och efteråt fick de kommentarer som att “det roligaste med dagen var att få programmera och få prova på saker istället för att bara lyssna på information/föreläsningar”. Initiativ som dessa är otroligt viktiga för oss, förklara Florijeta.
Jag avslutar med att fråga vilka tips hon skulle vilja ge sitt 15-åriga jag. “När jag bytte utbildning på universitet var min mamma väldigt orolig, men det gick ju bra ändå. Jag skulle vilja säga till mig själv att det är OK att våga ta chanser, och inte låta rädslan hindra dig från att följa din passion” Hon berättar också om ett tillfälle hon var med om då en 13-årig tjej mailade Ericssons VD och berättade att hon tycker teknik är spännande men visste inte hur hon skulle ta det vidare, och hon undrade om han hade några tips. Florijeta fick chans att bolla med Börje kring hur han skulle svara, vilket resulterade i rekommendationen att ‘våga utforska områden du tycker är intressanta och vara snäll mot dig själv och andra längs vägen’.
Himla bra tips får man ju säga, som vi alla kan må bra av att höra emellanåt!
Tack Florijeta!
Ericsson är Womengineers Rubypartner under 2021, och har varit engagerade i IGEday ända sedan 2015. Den 26 mars 2021 tog de emot 57 deltagare under IGEday, varav 60% bekräftade att de efter sitt besök blev mer intresserade av ingenjörsyrket.
0 Comments