Erna Benediktsdóttir

Published by Marie Ideström on February 16, 2015February 16, 2015

Välj aldrig den enkla vägen, den kommer troligtvis inte att kännas lika belönande

Erna Benediktsdóttir

Hej Erna! Vad läste du för utbildning på universitetet?
Jag läste min master inom industriell produktion men gjorde mitt exjobb inom industriell ekonomi. Innan dess tog jag min kandidatexamen i industrial engineering från University of Iceland med en termin som utbytesstudent på University of Miami. Mitt fokus har varit på teknisk projektledning med fördjupning inom ekonomi.

Vad jobbar du med just nu?
Idag jobbar jag som Customer Delivery Manager och projektledare inom R&D hos Netsize. Netsize är ett internationellt telekomföretag inom Gemalto-koncernen som hanterar mobila betalningar och mobilkommunikation. De erbjuder säkra, innovativa och smidiga digitala tjänster till miljarder konsumenter. Du har säkert på dig någon Gemalto produkt nu utan att vara medveten om det, såsom kreditkort, simkort eller pass.

Vad roligt! Men vad innebär Customer Delivery Manager?
Den tjänsten hanterar eskalationer mot vår servicedesk, både från medarbetare och viktigare kunder. Om ett problem har uppstått så analyserar jag det och ser jag till att rätt person åtgärdar det. Mitt ansvarsområde har varit inom mobile ticketing , parkering och varuautomater. Där kunder kan betala för biljetter och andra produkter enbart med telefonen. Jag är i nära relation med dessa kunder och stödjer deras utveckling. Jag jobbar också parallellt med projektledning, det kan handla om allt från betalningar via appstores till utveckling av interna verktyg.

Du är uppvuxen på Island, men pratar svenska. Hur kommer det sig?
När jag flyttade till Sverige för fem år sedan var mina planer att enbart avklara min internationella masterutbildning på KTH, som undervisades på engelska. Under mitt andra år i Stockholm träffade jag min nuvarande sambo och i början pratade vi engelska ihop. Men under våren när vi reste till Australien så ville vi undvika att alla skulle förstå vad vi sa så jag försökte prata så mycket svenska som jag kunde och när vi kom hem till Sverige igen tre veckor senare skulle jag på jobbintervju hos Ericsson och bestämde mig för att om jag skulle jobba i Sverige så var det lika bra att börja prata svenska. Intervjun på Ericsson gick bra och jag fick mitt första jobb som projektledare inom produktionen av Ericssons radiobasstationer.

Under dina universitetsstudier har du pluggat i både Miami, Reykjavik och Stockholm. Det låter jättespännande, vill du berätta hur du tänkte längs vägen?
Sedan jag gick på gymnasiet har jag alltid velat kombinera ekonomi och matte, som är två av mina starkare sidor. Jag valde mattelinjen på Commercial College of Iceland som är en fyraårig utbildning som förbereder studenter inför ingenjörsprogrammen på universiteten. Däremot har språk alltid varit min svaga sida och eftersom att jag kände att en internationell karriär blev mer och mer attraktiv så behövde jag förbättra min engelska talförmåga. Jag fick en lista med skolor som University of Iceland samarbetade med och fastnade direkt för Miami. Sol och värme som är en kontrast till isländsk kultur. Där skulle jag säkert kunna lära mig nya saker och ha lite kul samtidigt.
När det kom till att välja masterutbildning så hamnade Island i en djup finansiell kris och drömmar om att åka till USA för att plugga blev helt plötsligt nästan omöjligt med tanke på lån och osäker finansiell situation. Då sökte jag efter utbildningar i Norden och hittade ett program som passade både min inriktning och mitt intresse. Dock fick jag undantag att göra mitt exjobb inom industriell ekonomi eftersom jag saknade fördjupning på de finansiella delarna som inte gick att välja att plugga på industriell produktion programmet.

Hur skiljer sig utbildningen åt i de olika länderna?
På Island handlar det mer om hög belastning och svåra tentor som skall indirekt eliminera de studenter som inte hanterar pressen. Medan i USA så har elimineringsprocessen redan skett innan du påbörjar studierna och lärarna jobbar för att hjälpa studenterna att få så höga betyg som möjligt. Efter min första tenta på University of Miami hade jag och min isländska kompis betydligt högre betyg än resten av klassen. Läraren påpekade detta men sa att alla som inte klarade åtminstone 70% av tentan fick göra om den hemma och få nytt betyg. Vi tyckte att det var otroligt orättvist eftersom vi var vana vid den islänska konkurrensen, men i slutändan insåg vi att denna metod är många gånger bättre eftersom då kan läraren säkerställa att alla elever har förstått ämnet i slutet av terminen. Jag skulle påstå att Sverige ligger någonstans där emellan med höga intagningsbetyg till populära program, men dock inte lika extremt som USA, där du får vad du betalar för.

Var valet att bli ingenjör alltid självklart för dig?
Inte riktigt, när jag var tio år bestämde jag mig för att jag ville plugga till revisor eftersom jag gillade siffror. När jag började i gymnasiet ändrade jag till ingenjör eftersom matte och fysik passar mig bra, där problemlösningen kräver lite mer kreativitet än för revisorer. När jag var 18 år sa jag på en familjemiddag att jag skulle vara den första i min släkt som skulle avklara en civilingenjörsutbildning, då många i min släkt är utbildade högskoleingenjörer. Därefter fanns det ingen återvändo.

Märker du av några större kulturkrockar mellan att jobba i Sverige eller på Island?
Svenskar är alltid i tid, vilket är olikt islänningarna som jag skulle kalla för tidsoptimister. På Island förekommer attityden att allt löser sig och folk är oerhört optimistiska, medan svenskarna är mer realistiska och jordnära. Sen går det bra att äta macka till lunch på Island utan att få kommentarer över det.

Vad gör du helst på fritiden?
Just nu tränar jag innebandy, spelar tennis, golf (mest på rangen) och springer. Jag älskar att vara ute i naturen, vandra, paddla kajak och resa. När jag behöver ta det lungt träffar jag kompisar, shoppar, fikar eller går på spa med min sambo. Islänningar är vana att besöka simbassänger flera gånger i veckan som har uppvärmda jacuzzis där man kan slappna av, prata med sina kompisar och värma kroppen särskilt under kalla vinterkvällar.

Och slutligen, har du något tips till unga tjejer som funderar på att läsa till ingenjör?
Vårda och utveckla det du är bra på och det du njuter av att göra, om det råkar vara problemlösning, planering, matte, programmering, logistik och så vidare, tveka inte att prova på ingenjörsprogrammet. Om du inte trivs med det då är det alltid enklare att byta till mindre krävande kurser eller utbildning, än tvärtom. Jag har valt den vägen som bygger ut mina styrkor men samtidigt varit medveten om mina svagheter så de inte jobbar emot mig. Välj aldrig den enkla vägen, den kommer troligen inte kännas lika belönande.

[Intervjun skapades den 24 februari, 2015]