Elin Malmqvist
Svenska gymnasietjejer har, sedan många år tillbaka, högre snittbetyg än killar i matematik. Trots detta finns det en förutfattad mening att en ingenjörsutbildning skulle vara svår och att det krävs förkunskaper för att man till exempel ska kunna läsa programmering. En som vet att det inte är så är Elin Malmqvist, doktor i fysik från Lunds tekniska högskola, uppväxt med två föräldrar som är professorer i fysik. Nu arbetar hon som ingenjör på DVel och i vårt samtal behandlar vi allt från distansundervisning till varför det är viktigt för ingenjörsstudenter att vässa sina kunskaper i läsförståelse.
Elin svarar mig (Emelie) i Google Hangout i ett öde kontorslandskap. Hon är själv inne på kontoret, ett undantag då hon utför tester på utrustning hon inte kan ha hemma. Vi hoppar rätt in i samtalet med att prata om hur DVel uttalas, och Elin svarar “devel” och att hon tror att förkortningen kommer från “development” som på engelska betyder “att utveckla något”.
Eftersom Elin enbart arbetat en kort tid på DVel, och dessutom enbart under pandemin, är hennes dagar speciella. “Jag sitter mest framför datorn och testar kod just nu” berättar hon och säger att den sista tiden har varit aningen enformig, men att det är något som passar henne bra. Vi fortsätter samtalet genom att prata om pandemin och faktumet att många unga elever tvingas läsa en gymnasieutbildning på distans. Kanske är det för dem en morot att veta att vissa personer, ingenjörer som Elin, faktiskt måste åka till ett kontor. Alla jobb kommer inte bli helt digitala i framtiden.
Elin har läst Tekniskt Fysik och även doktorerat inom fysik, så en sak jag funderar på är om Elin älskar fysik? Elin säger att hon framförallt älskar att applicera fysik på verkligheten. Hon hade inte kunnat tänka sig att läsa naturvetenskaplig fysik, utan det är just det praktiska hon alltid tyckt om.
Bägge Elins föräldrar har doktorerat inom fysik och är professorer på universitetet, så visst har hon också fått med sig ett visst intresse för fysik från när hon var liten. Hon tror att när man har föräldrar som är utbildade inom akademin får man med sig mycket gratis som barn. Man hör diskussioner vid middagsbordet som man annars kanske inte skulle ha hört, och intressen väcks tidigt för kunskap.
Efter gymnasiet hade Elin kunnat läsa vad hon ville, men någonstans fanns tanken att en ingenjörsutbildning är ett bra val. Även om hon inte visste direkt att det var som fysiker som hon skulle examineras. “Jag ser det som min förbannelse och min välsignelse att jag tycker allt är skoj, men jag ville samtidigt veta att jag skulle få ett jobb när jag var klar. Jag är inte säker på att jag hade velat läsa 5 år till filosof, för att sedan ha svårt att få ett jobb” menar hon.
Under sin doktorandtjänst undervisade Elin i matte för studenter på LTH. Ibland märkte hon att det inte alltid var matten i sig som var grunden till att studenterna inte klarade uppgifterna, utan läskunskapen i det svenska språket. Det fick henne att inse en annan sak hennes föräldrar motiverat henne till som barn, att läsa. “Jag tycker det är sorgligt när man hör att färre föräldrar läser för sina barn. Läsförståelse är grunden i allt. Oavsett vad man vill göra i livet är språk viktigt.”. Elin läste ett år i USA och där läste hon bland annat litteraturvetenskap. Hon tycker att alla ingenjörer borde läsa någon kurs utanför sitt område för att bredda sin utbildning och lära sig se “utanför boxen”.
Vi pratar en stund om den hon är idag, i förhållande till den hon var i högstadiet. I tonåren var Elin en utpräglad tävlingsmänniska. Hon ville ha 100% rätt på alla prov. På universitetet började hon mer och mer inse att 100% rätt inte alltid är just rätt.
“Jag tror att även duktiga tjejer som har bra betyg har en missuppfattning att man måste ha en massa förkunskaper för att kunna bli ingenjörer” eller “att man måste vara intresserad av motorer för att bli ingenjör”.
Om Elin kunde samla alla anmälda tjejer till IGEday framför sig och ge ett råd skulle hon be dem sluta fokusera på att trycka in kunskap till prov, och istället försöka få dem att tycka om kunskap. Hon menar att ett högt betyg inte är värt något om man inte tycker om det man lärt sig. Kanske är det så att det är först när man tycker om något som man verkligen kan ta det till sig.
En annan sak hon hade berättat om är den fantastiska gemenskapen som finns på tekniska universitet. I förhållande till exempelvis juridikutbildningar, som är kända för att studenter river ur sidor ur böcker och ljuger om kunskap, så samarbetar ingenjörsstudenter. Man får vänner för livet och man är aldrig ensam.
“Trots att jag sitter här alldeles själv på kontoret är jag inte ensam” säger hon och vi avslutar samtalet bägge två med leenden på våra läppar.
0 Comments