Det här är den första delen i min #Climate-crash-course. Denna första del kommer att handla om Växthuseffekten och Aerosoler. Håll utkik efter kommande texter! I dem kommer jag förklara andra viktiga delar i jordssystemen, klimatkrisen och presentera lite tekniska lösningar som utvecklas just nu. Saker som kanske kan bidra till att lösa klimatkrisen?

Växthuseffekten

För att leva på jorden är vi beroende av en naturlig växthuseffekt, då jordens temperatur utan den varit ungefär 30 grader kallare. I atmosfären absorberas delar av solenergin, medan andra delar av denna energi reflekteras tillbaka. I ett första steg bland annat av moln. Viss energi försvinner även genom evaporerande vatten, stigande vindar eller ytterligare reflekterande strålning. Den undre delen av atmosfären värms upp då kortvågiga solstrålar släpps igenom, medan energifattiga långa strålar absorberas. Växthusgaser; såsom koldioxid, vattenånga, metan och ozon absorberar värmen. Detta till skillnad från exempelvis syre och kväve. Att växthusgaserna i atmosfären ökar bidrar till en förstärkning av denna naturliga växthuseffekt.

46 procent av solstrålningen absorberas och ger upphov till uppvärmning. Resterande reflekteras ut via exempelvis jordens yta, moln eller andra partiklar. Solenergin som kommer in och absorberas av gaserna i atomsfären. De fördelas olika runt om jorden. Det beror på jordens tiltning. Precis som vi kommer ihåg från gymnasiet lutar ju jorden på sin egen axel. Albedon blir högre ju närmare polarområdena du befinner dig, och en hög kvot av den i atmosfären inkomna strålningsmängden reflekteras åter ut.

I atmosfär och vatten balanseras värme från den tropiska zonen, med en lägre albedo, mot polerna, samt från den hemisfär som utsätts för störst strålning under perioden till den som utsätts för lägst. Utbytet sker med kallare luft som transporteras undertill i motsatt riktning. Liknande process sker även i haven, där temperatur och salthalt bildar strömmar. Det uppvärmda vattnet stiger och ett utbyte sker med kallt ytvatten från polarområdena.

Aerosoler

Partiklar i troposfären som i fast eller flytande form löses i en gas kallas för en aerosol. Aerosolen innefattar då hela blandningen. Aerosoler kan vara naturliga eller antropogena. Exempel på aerosoler i vardagen kan vara luftföroreningar eller dimma. De sprider och absorberar solljus, samt modifierar molnen och optiska egenskaper hos strålningen.

Koncentrationen aerosoler varierar i olika miljöer på jorden. Partikelkoncentrationen i atmosfären kring polarområdena är lägst, och uppgår till några mikrogram per kubikmeter. I ökenområden, områden med sot runt en skorsten, eller i förorenade städer är koncentrationen partiklar högre. Därmed ökar även koncentrationen aerosoler.

Transmissionen av strålning genom atomsfären påverkas av koncentrationen aerosoler. En ökad mängd aerosoler gör att en större mängd av solens energi reflekteras tillbaka ut i rymden. Strålningsbalansen förändras genom att solinstrålning till ytan och utstrålning från jordytan förändras. Den marknära temperaturen förändras. Företeelsen kallas för Global dimming. Fenomenet gör alltså att klimatet blir kallare, då mer solenergi reflekteras ut.

Tycker du att det är spännande med frågor kring jordens klimat? Kika då själv vidare (på klippen nedan) hur Hadleycirkulationen och Corolieffekten påverkar hur klimatet förändras på olika ställen på jorden!

Är du nyfiken på CCS-teknik och ekvationer som används i kemiteknik för olika klimatmodelleringar? Glöm då inte att läsa mitt nästa inlägg!

Vi hörs snart igen! // Ellen


0 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.