Det finns ett ämne som jag (Ellen) känner mig väldigt kluven inför att skriva om. Det är en svår fråga. Komplex. För min egen del kräver den att jag håller många tankar i huvudet samtidigt, vilket inte är helt lätt eftersom ämnet berör mig på så många plan.

Jag undrar om tjejer är mer intresserade av ämnen som rör miljön och hållbarhet än vad killar är?

För en tid sedan såg jag ett inlägg på LinkedIn av Ulrika Sultan vars fokus var på antagningsstatistiken för ingenjörsprogram i Sverige. Hon skrev att programmen miljöteknik, bioteknik och kemiteknik i år har fler antagna kvinnor än män. Samtidigt har elektronik, maskinteknik och datateknik fler antagna män än kvinnor. Jag undrar, varför är det så?

Så här såg statistiken ut för könsfördelningen bland utexaminerade civilingenjörer 2018/2019.

Ser du några tendenser?

Att vissa linjer har uppnått en jämnare könsfördelning är helt fantastiskt! Självklart vet jag att det finns många studenter på program vars linjers namn inte direkt anspelar på miljö, vatten, biologi eller kemi som ändå har ett stort miljö- och klimatengagemang. Kurser inom hållbarhet är givetvis lika viktiga på farkostteknik som de är på kemiteknik, så varför ser det ut som det gör?

Hur stor roll har namnet på programmet man väljer?

”Väg- och vatten” bytte exempelvis namn till samhällsbyggnad och fick sedan en jämnare könsfördelning. ”Design och produktframtagning” är en vidareutveckling av maskinteknik som på KTH även den har en jämnare könsfördelning. Skulle ett namnbyte hos exempelvis Farkostteknik till “Förnybar Farkostteknik” kunna intressera andra än de som söker idag?

Kika nio minuter in i klippet! Här beskrivs kopplingen mellan “klimat och maskulinitet”. Att “män skall dominera” beskrivs spegla sig i dominans över naturen.

Toxisk maskulinitet talas det ibland om i samröre med frågor kring klimatkrisen. I detta fall innebär det att män generellt sett har en större påverkan på klimatet. De äter exempelvis i större utsträckning kött, transporterar sig oftare ensamma i bil och flyger fler korta sträckor. Såklart inte alla män, men forskning visar att destruktiva könsnormer är en bidragande faktor i att omställningen till ett hållbarare samhälle går för långsamt.

Varför är det egentligen så? Känner killar ett mindre ansvar än tjejer för klimatet?

Förutom klippet ovan tycker jag ni ska kolla in Martin Hultman som är docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier på Chalmers Universitet. Han forskar bland annat om kopplingen mellan maskulinitet, miljö och organiserad klimatförnekelse. Enligt Hultmans forskning finns det exempelvis en koppling mellan strukturerad klimatförnekelse, högernationalism i Europa och mansnormer. Jag sitter ofta och läser om sådan forskning för att försöka förstå strukturerna i vårt samhälle. Den forskningen bidrar kanske till att förändra strukturer i samhället, så att alla bidrar i klimatfrågan på samma villkor.

Norrskensnätter runt Skervøy-området i Nordnorge är otroligt vackra! Under vintermånaderna möts knölvalar och späckhuggare här för att äta sill.

Som ni vet vid det här laget vill jag jobba med miljö- och klimatfrågor. Det är min starkaste drivkraft i min utbildning och symboliserar mina värderingar i livet. Jag brinner för ämnet eftersom jag inte ser något annat alternativ.

Isarna i Arktis smälter allt snabbare, vilket gör det allt svårare för isbjörnarna att hitta fet föda. Jag vill göra allt för att rädda dessa marina djurs framtid. Visst är de vackra?
Visst är omgivningen i detta fjordlandskap otroligt vacker, speciellt en fin sommardag som den på här bilden? I Arktis ökar temperaturen dubbelt så snabbt som den globala genomsnittstemperaturen. Den förväntas stiga med 3-5 grader de kommande 100 åren. Sju grader i havet. Vi måste göra allt för att inte nå en tipping point och rubba jordens system!
Om vi fortsätter belasta haven med plast kommer det år 2050 finnas mer plast än fisk i våra hav. 90% av plasten sjunker till botten, men mycket spolas också upp på våra kuster. Här är en bild från en av många dagars skräpplockande tillsammans med CleanSea runt den svenska Bohuskusten. Det känns fantastiskt att arbeta för miljön på ett väldigt konkret sätt också.

Jag identifierar mig som kvinna, och vill ta en plats som framtida civilingenjör. Det är dock här jag ibland känner att frågan blir så komplex. Det är helt fantastiskt att fler kvinnor söker sig till ingenjörsyrket när det relateras till miljöteknik. Jag är dessutom otroligt stolt över min sektion, teknisk kemi, som är en av de mest jämställda. Samtidigt undrar jag om det finns en risk när kvinnor tar ett för stort ansvar; när de både vill förbättra tekniken och göra den mer hållbar. Ett ansvar som män, i större utsträckning, inte alltid känner att de behöver ta. Kvinnor måste välkomnas in i tekniska yrken på samma premisser. Som sagt, frågan är komplex och jag säger inte att jag har ett svar.

Finns det en gräns för mycket en “duktig flicka” med stora ambitioner orkar med?

Vad har jag då kommit fram till genom att skriva denna text?

  1. Kunskap om klimatförändringar och rådande normer är A och O. Om du inte redan har läst den senaste IPCC rapporten, gör det nu.
  2. Kvinnor ska inte behöva känna att de måste ta ansvar för hållbarhetsfrågor. Vill de bara fokusera på teknik är det både spännande och helt okej!
  3. Tekniska utbildningar behöver alla typer av personer, med alla typer av bakgrunder. Oavsett kön, hälsa, sexuell läggning, religionstillhörighet, etnisk bakgrund, etc. Vi alla behövs!

Till sist vill jag ge er ett litet tips.

Genie gör varje år en sammanställning över könsfördelning på Chalmers. De arbetar aktivt för en arbetsmiljö med mer mångfald, och större andel kvinnor på universitetet. Även Chalmers forskning gynnas av detta. Det är fantastiskt att veta för de studenter som kommer att doktorera och arbeta vidare akademiskt. Det är dessutom roligt att veta för de av oss som vill ha en jämställd fördelning hos våra lärare och examinatorer. Att jag känner igen mig i och är representerad av de som undervisar mig gör att jag känner mig motiverad och inkluderad. Kanske är det till och med så att vi studenter når bättre studieresultat när vi har fler förebilder runtomkring oss?

Avslutningsvis vill jag vara noga med att påpeka att det individuella valet är viktigast i slutändan. Jag valde ju kemiteknik för att jag älskar kemi. Och för att jag har ett långsiktigt mål med framtida master. Du som vill bli ingenjör ska självklart välja den inriktning som intresserar dig mest.

Läser du en linje i vilken kvinnor är i minoritet men ändå har ett stort fokus på hållbarhet och klimat? Utmana mig gärna nedan i kommentarsfältet. Håller du med mig? Inte? Jag vill veta!


0 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *