För några månader sedan skrev min kära blogg-kollega Johanna ett inlägg vars budskap har etsat sig fast bland mina tankar. Det Johanna återberättade hade likagärna varit sekvenser ur mitt 21 år långa liv. För någon vecka sedan delade min mamma den här artikeln på Facebook. Artikeln handlar om att lära unga att det är okej att misslyckas, och jag håller absolut med. Men något jag tycker är minst lika viktigt är att lära unga att det är okej att lyckas.

Jag har under hela min uppväxt haft oförskämt enkelt för mig i skolan. Under låg- och mellanstadiet hade jag uppmuntrande lärare som, mer än gärna, gav mig material från en eller två årskurser över den jag gick i. Men när skolalvaret började ”på riktigt” i högstadiet tog det stopp. Jag som var van vid att uppmärksammas av mina lärare genom att få det där materialet från en övre årskurs, kände mig helt plötsligt bortglömd.

Businesswoman shouting her victory to the world

Något annat som förändrades var mina klasskamraters inställning. Under högstadiet kunde jag, och andra personer i ”min situation”, få syrliga kommentarer från klasskompisar. Vi skulle inte tro att vi var något bara för att det gick bra för oss, och om man presterade bra på ett prov var detta något man skulle dölja. Hur de andra påverkades av det här är inget jag kan svara på, men jag har insett att jag blev påverkad på det sätt att jag slutade vara stolt över mig själv när det gick bra. På något sätt betingades jag till att tro att framgång var något man skulle skämmas över och hålla för sig själv.

Jag skulle inte säga att ansvaret ligger på de 15-åringar som satt i samma klassrum som jag själv. Jag tror att det handlar mycket om den uppfostran många har fått. Jag tror att många i min generation har lärt sig att det inte är okej att skryta, att ”man ska inte tro att man är något” och så vidare.  Men vad är det för fel med att lyckas? Varför ska man inte få glädjas öppet över att något har gått bra?

Att känna att det är ”fel” att lyckas har påverkat mitt självförtroende. Att söka en civilingenjörsutbildning var inte självklart, jag var ofta rädd att det inte skulle gå bra – men nu, efter snart två avklarade år, vet jag att jag kan och jag har ”vågat” vara mer öppen med att det har gått bra.

Nu tänkte jag ge dig som läser detta inlägg en utmaning. I kommentarsfältet vill jag att du berättar om tre saker som har gått bra för dig den senaste tiden. De tre saker du väljer att dela med dig av får gärna vara saker som du i vanliga fall skulle känna att du inte skulle berätta för vem som helst. Osäker på vad du är stolt över? Här kommer mina tre saker:

Jag klarade båda mina tentor (och fick dessutom högre betyg på dem båda) som skrevs för en dryg månad sedan, ”trots” att jag sitter i min sektions styrelse. Att se de gångna två kurserna bland mina avklarade kurser var roligare än vanligt, eftersom att det bekräftade för mig att jag klarar av studierna och att vara engagerad.

Jag har fått världens mest intressanta sommarjobb!

Jag är lycklig! Det gångna året har jag gått igenom så otroligt mycket, och mitt liv ser helt annorlunda ut idag än vad det gjorde för sex månader sedan. Det tog ett tag att vänja sig vid omställningarna, men jag har äntligen gjort det och känner mig idag lyckligare än vad jag har gjort på väldigt, väldigt länge.

Hoppas att jag får ta del av dina tre saker!
Kram
Kristina


2 Comments

Johanna Öjeling · april 25, 2015 at 10:13 f m

Helt sant, Kristina! Stort grattis till dina framgångar – vad roligt att höra. Bra jobbat! Jag har också haft en alldeles förträfflig vecka och kunde inte må bättre, men som svar på din utmaning väljer jag att göra som du och skriva ett blogginlägg om det snart istället :) Stay tuned…

Kristina Sturk · maj 1, 2015 at 3:39 e m

Det ska bli jättekul att läsa Johanna! :)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.