Hur länge håller matlådan – egentligen?

Vi lever idag i ett otroligt eko-medvetet samhälle, men paradoxalt nog slängs det kopiösa mängder mat. I allt för många fall kasseras mat som egentligen är helt ätbar – men datumet på förpackningen påstår att den är gammal. Jag kan motvilligt erkänna att jag kanske inte är en exemplarisk förebild när det kommer till att ta vara på mat – även om jag har blivit mycket bättre på att planera mina inköp och måltider!

Något som jag kan tänka mig är boven i dramat är matlådorna. Jag är en sådan där människa som tenderar att ha en överfull frys, vilket ofta resulterar i att jag inte får plats med alla matlådor i frysen när jag har haft storkok. Matlådorna får alltså flytta in i min kyl och stå där i orimligt många dagar tills dess att jag börjar ifrågasätta kvaliteten på innehållet. Men nu är det slut på sådana fasoner. Med lite kunskaper i mikrobiologi och högsta betyg i att prokrastinera mina studier har jag nu lyckats sammanställa följande matlåda-hållbarhetsfakta:

– Maträtter som upphettats under tillagningen har en hållbarhet på 5-7 dagar i en kyl med temperaturen 4 °C. Varför bara upphettad mat undrar ni kanske? Jo – under uppvärmningen avdödas de mikroorganismer som är mesofila (dvs gillar temperaturer mellan 20 och 45°C), eftersom att tillagningen sker vid betydligt högre temperaturer. Dock lyckas man ju aldrig avdöda 100% av bakterierna vid uppvärmning men förvaras maten vid en tillräckligt låg temperatur förökar de sig väldigt, väldigt långsamt (vilket i det här fallet är 5-7 dagar).

– Mat som är nära sitt utgångsdatum kan få en längre hållbarhetstid om de tillagas och sedan förvaras i form av maträtt i matlåda. Har du en ost som ser lite trött ut? Omvandla den till en lasagne och plötsligt har du undvikit att slänga mat!

– Ibland uppkommer små vita prickar på mat som stått länge i kylen. Mikrobiologen i mig börjar direkt fundera på vilken bakterie det är – är den grampositiv? Vilket släkte tillhör den? och så vidare. Idag läste jag dock att dessa vita prickar nödvändigtvis inte behöver vara en mikroorganism som är påväg att ta över din mat, utan det kan vara fett som lagt sig på ytan och sedan bildat små prickar. Så hur tar man reda på om det är fett eller en mikroorganism? Om man värmer maten lite lätt kommer prickarna att börja smälta om det är fett. Annars är det dags att slänga!

Ingenjören i mig börjar direkt fundera på hur vi i framtiden kan lösa problem likt detta. Hur kan vi förlänga hållbarheten på mat, utan att förändra dess kvalitet? Kommer vi utveckla förvaringsmöjligheter som bidrar till förlängd hållbarhetstid? Ja, möjligheterna är oändliga och jag är övertygad om att vi är påväg i rätt riktning.

Nu ska jag förbereda det sista inför morgondagens laboration i analytisk kemi (eftermiddagslabb på en fredag är typ det sista man vill ha) innan jag checkar ut för idag!

Hoppas att ni alla får en fantastisk helg!
Kram
Kristina