Ett kemiskt julbord

Kemi finns överallt. Jag har tidigare berättat om varför man ska äta choklad innan en tenta, LCHF och varför sommarregn doftar just sommarregn. Nu såhär i juletider tänkte jag att det var dags för ytterligare en Kemiskola och vad passar då inte bättre än att lära sig lite om två av de molekyler som utgör delar av vårt julbord.

Varifrån får lussebullar sin gula färg?

De flesta känner nog till att saffran är en nyckelingrediens i lussebullar och att det är denna ingrediens som ger bullarna sin karaktäristiska gula färg. Men vad är det som gör att saffran blir gult? Jo – en molekyl vid namn crocin. Crocin tillhör gruppen karotenoider och är i och med detta besläktad med beta-karroten som ger morötter sin orangea färg.

Studier har även visat att crocin har antidepressiv effekt på både människor och möss och molekylen har även en cytostasisk effekt – alltså tillväxthämmande effekt på celler, vilket innebär att crocin kan förhindra cancer. Gissa vem som kommer att äta mer lussebullar i jul?

Såhär ser crocin ut!

Kemin bakom rödkål

En annan vanligt förekommande rätt på julbordet är rödkålen. För att rödkålen ska få sin röda färg tillagas kålen tillsammans med något surt – till exempel vinäger eller citron. Om kålen hade tillagats med något basiskt, såsom bikarbonat, hade den istället fått en blå färg!

Den kemiska gruppen som ger kålen sin röda färg kallas för antocyaniner. En antocyanin är en förening som består av socker och olika fenoliska färgämnen. Antocyaniner finns i växters cellsaft och är bland annat förklaringen till att höstlöv får sin karaktäristiska röda färg.

Rödkål eller höstlöv?

Avslutningsvis tänkte jag dela med mig av ett klipp från årets LTH-julkalender. För de som inte visste det brukar Lunds tekniska högskola ordna en julkalender på YouTube. Mitt favoritavsnitt av de som publicerats är från den andra december och det är professor Ulf Ellervik som berättar om kärlekens kemi! Här kan ni hitta samtliga avsnitt från årets julkalender.