Ett brev till mitt femtonåriga jag

I dagarna kommer antagningsbeskeden för Sveriges relativt nyutexaminerade grundskoleelever. Om några dagar vet de var och med vad de kommer att spendera de kommande tre åren av sina liv.

För sex år sedan var jag en av dem. Trots att jag, sedan länge, bestämt att jag skulle gå natur var jag nervös. Jag var femton år gammal och i mitt huvud cirkulerade en miljard frågor som lämnades obesvarade eftersom att jag varken hade någon koll själv, eller ett äldre syskon eller kusin som kunde besvara frågorna åt mig. Om jag hade fått säga vad som helst till Kristina 15 år hade jag sagt det här:

Hej Kristina!

Det är ditt sex år äldre jag som skriver till dig för att försäkra dig om att allt kommer att ordna sig för dig. Du kommer inte alltid att ta den enklaste vägen för att uppnå det du vill i livet, men jag kan lova dig att du trots diverse motgångar kommer att hamna där. Jag lovar och svär på McFly.

Först och främst vill jag berätta för dig att du kommer att komma in på NV på den gymnasieskola du valt i första hand. Dock vill jag upplysa dig om att det inte riktigt kommer att bli som du har förväntat dig. Du kommer inte att trivas så bra som du hoppades att du skulle göra när du besökte skolan när de höll Öppet hus för några månader sedan.

Men du kan vara lugn! Ungefär en månad in på terminen kommer mamma och pappa samla hela familjen runt ert köksbord för att berätta för dig och dina våra systrar att de vill flytta från Sigtuna. Innan du panikar helt över att behöva lämna det röda huset du växte upp i och den trygghet det innebär att bo i en liten stad som Sigtuna, vill jag bara berätta för dig att det kommer bli så mycket bättre. För spänningens skull tänker jag inte avslöja exakt var du kommer att bo efter nyår, men jag kan berätta att det ligger betydligt närmre Stockholm än vad Sigtuna gör. Precis som du drömt om hela högstadiet.

Jag vet att din hjärna ockuperas av tankar kring huruvida du kommer att klara av tre år på natur, och även där vill jag lugna dig. Du kommer att klara av det galant, och dina betyg kommer inte att försämras gentemot högstadiet som du tror just nu. Jag skulle dock vilja uppmana dig att inte ligga på latsidan i de matematikkurser du kommer att läsa, bara för att du klarade av högstadiematten utan att plugga hemma. Jag skulle också vilja varna dig lite för gymnasiefysiken. Den är otroligt annorlunda mot den fysik du läst de gångna tre åren, och du kommer att svära mycket över detta ämne. Du kommer att klara det, men du kommer att behöva kämpa lite extra.

Någon gång i tvåan kommer du, i samband med inriktningsvalet ni ska göra inför årskurs tre, att fundera på vad du egentligen vill göra med ditt liv. Dina föräldrar kommer börja ställa lite frågor och undra vad du vill göra efter gymnasiet. De kommer att uppmuntra dig till att ta ett sabbatsår – du kommer till en början att tycka att det är en idiotisk idé, men med facit i hand kan jag berätta att det var ett väl investerat år. Någon gång i samband med att ni ska välja inriktning kommer du att inse, mycket tack vare en fantastisk kemilärare, att kemi är ett riktigt intressant ämne och att det definitivt är något du kan tänka dig att plugga på universitetet. Och det kommer du att göra. Men återigen tänker jag inte att avslöja exakt vad du kommer att plugga, man kan ju inte veta exakt allt om sin framtid men jag kan berätta att du kommer att välja att plugga till ett yrke som du i nuläget inte har någon kännedom om. Kul va?

I början av årskurs tre kommer många av dina nuvarande hjärnspöken att göra sig påminda, och du kommer att ha två riktigt jobbiga år framför dig. Sicken tur att du beslutade dig för att ta ett sabbatsår efter studenten, eller hur? Du kommer att tycka att livet är riktigt pissigt vid den här tidpunkten, men du kommer att överleva och du kommer att vara så otroligt mycket starkare när du genomgått allt.

Avslutningsvis vill jag bara påminna dig om att du kommer att ha många som stöttar dig under de kommande åren av ditt liv. Våga be om hjälp och våga anförtro dig för andra. De vill dig bara väl. You can do it.

Vi ses 2015!

Kram från
2015s upplaga av dig (som befinner sig i en fantastisk lägenhet i Lund)

ps. en liten teaser inför kemin: glöm inte bort att en mol är som ett dussin. Ett dussin är 12 stycken, en mol är 6.022 x 10²³ stycken. ds

ps igen. I hate to break it to you, men halva 2015 har snart gått och du har fortfarande inte sett McFly live. ds igen.

ps en gång till. du kommer att inse att du är vuxen när eftertexterna till den sista harry potter-filmen börjar rulla. ds en gång till.

Kristina femton år – lite mindre koll på livet och lite mörkare hår.

Om du fick möjligheten att ge några råd till ditt femtonåriga jag, vad hade du sagt?