När jag tidigare i veckan lyssnade på Lillelördag, en vanligtvis fantastisk rolig podcast som drivs av Ann Söderlund och Anitha Schulman, höll jag på att sätta kaffet i halsen. Typ.
De pratar om hur frågan kring feminism inte kommer att kunna lösas inom de närmsta åren utan att det kräver ett generationsskifte innan gamla tankar om att kvinnor minsann inte ska ha några chefspositioner dör ut. Så långt var jag med. Jag tycker att Sverige har kommit en bra bit på vägen mot ett jämställt samhälle, men det finns förstås en del förlegade åsikter kvar som jag tror och hoppas kommer att dö ut i samma takt som de yngre generationerna tar sig ut i arbetslivet.
Plötsligt säger Anitha att hon upplever att många kvinnor idag är emot kvotering – något hon själv tycker är väldigt intressant och konstigt samt att många av de kvinnor som är emot kvotering är karriärister. Bland annat tar hon upp att många, högt uppsatta kvinnor på exempelvis KTH är emot detta fenomen och hon får medhåll av pod-kollegan Ann. De anser att kvinnor som är högt uppsatta är emot kvotering eftersom att de klarade att ta sig dit de är idag – att högt uppsatta kvinnor är en ovanlighet i näringslivet och att det inte är så konstigt att de är emot kvotering eftersom att de är där de är idag.
Jag kan på ett sätt förstå deras resonemang (utan att hålla med förstås) – det är lätt för de kvinnor det har gått bra för att säga att de är emot kvotering eftersom att de, förmodligen inte har ”drabbats” av att de är just kvinnor. Men jag blev också väldigt upprörd när jag hörde deras samtal.
För mig är det, och har alltid varit självklart att man väljer den person som är mest lämpad att utföra, som i detta fall, vissa arbetsuppgifter. Jag har inte ens reflekterat över att det har funnits fler kvinnor på vissa av de arbetsplatser jag har befunnit mig på.
Jag skulle aldrig någonsin vilja få ett jobb bara för att jag råkade födas med två X-kromosomer – jag vill få ett jobb för att jag är den bästa kandidaten som sökt tjänsten. Att väljas in ”bara för att man är tjej” är som en riktig jävla käftsmäll – det är precis som att säga ”du valdes inte för att du var den mest lämpliga kandidaten utan för att du är tjej”.
På lång sikt motverkar kvotering jämlikhet mellan män och kvinnor. Det är bara en quick fix som aldrig kommer att fungera i längden. Män och kvinnor kommer aldrig att behandlas lika om man inte börjar se på de två könen som individer och bedömer en människa efter hennes egenskaper. Det är 2016. Bättre kan vi.
0 Comments