Womengineers – Jag behöver er hjälp

Det är dags för första dagen i skolan och vi möts av något som inte motsvarar våra förväntningar. Det vi fick presenterat i höstas överrensstämmer inte med upplägget som ska vara under våren. Många tankar snurrar i huvudet och jag behöver era tips! Är jag otacksam? Är jag lat? Vill de utnyttja mig? Vad är min rätt? Vad borde jag göra? Vad hade du gjort? 

Vi vaknar upp. Det har slutat regna. Himlen har spruckit upp och solen är framme. Vi lägger oss på takterrassen och solar några timmar, vi går en lång PW för att bli mer bekant med området, vi kollar kartor, vi kollar butiker, vi scannar av alla produkter på apoteket, vi ber om hjälp med hur man uttalar vissa portugisiska ord och ber butiksbiträdena repetera prissumman så att vi lär oss nummer. Det är så mysigt att vara på ett nytt ställe och det är så spännande att se hur folk hanterar att inte förstå varandra muntligt. Hur folk bemöter två nyfikna, oblyga, blonda fnissande svenska tjejer.

Skolan startar alltid på eftermiddagen/kvällen och vi var där vid 2 för en kort introduktion. Ingen information hade nått oss från skolan sen antagningsbeskedet vilket vi tyckte var lite halvt skumt. Vid ankomst får vi veta att vi har fyra kurser måndag-torsdag 18-22. Gud vad härligt tänker jag! Vi kan sola och träna hela dagarna, upptäcka brasilien, stranden, lära känna kulturen osv. Sedan får vi veta att vi är uppskrivna på internship mellan kl 0730-1730 måndag-torsdag. Hmm, är jag väldigt otacksam och lat om jag tycker att 0730-22 aktiv tid utan inräknad tid att färdas låter som lite för långa dagar. Jag är här för att få bra betyg och lära mig språket, få uppleva en ny kultur och se mer av landet. Jag är samtidigt här för att ett internship i ett annat land lockar men inte till det priset att jag inte hinner laga mat, träna eller sova ordentligt. Kan ni inte hjälpa mig? Har jag fel inställning? Är jag otacksam?

Om jag hade pratat med en utbytesstudent som fått internship på Scania samt skulle gå kvällskurser hade jag inte sagt annat än KÖR! Detta är världens möjlighet! Kämpa för det är värt det! Men om jag tänker från mitt perspektiv och mina förväntningar just nu tänker jag bara när ska jag hinna uppleva? Det som grämer mig mest är att vi måste skriva på att kontrakt.

• Vad om detta internship skulle innebära att jag ska sitta och märka kartonger i 5 månader dagtid. Då vill jag ha möjlighet att säga upp mig.
• Är det så att detta internship ger mig en otrolig utmaning och erfaranhet, låt mig då jobba även på fredagen.
• Är det så att min bror kommer och hälsar på hela vägen från sverige vill jag gärna ha möjligheten att ta ledigt och visa honom runt.

Min nuvarande lösning på problemet: Jag ska be om att få bli intervjuad av det företaget jag blivit placerad hos. och framföra följande

• Jag ska be dem redovisa vad de har för förväntningar på mig.
• Jag ska be dem redovisa vad slags arbetsuppgifter jag kommer att ha.
• Jag ska be dem redovisa hur flexibla de är med tiden om jag har mycket att studera/ska på en resa?

Idag ska vi förhandla med vår koordinator och framföra våra concerns. Kan inte ni bara ge mig lite feedback, vad ni tycker?

Kram kram
Ellen, a little bit puzzled at the moment.