Jag sitter och skriver just nu. Skriver och behandlar data. Det här med mikrobiologi, har jag kommit fram till, är inte min starka sida, i alla fall inte laborerande. För mycket pill. Så det är jag glad är över är slut, även om jag tycker om själva principen. Labba, skriva, labba, tolka. En av fördelarna med att bli civilingenjör: vi är INTE instängda på kontor hela dagarna (om vi inte vill, förstås).
En typisk civilingenjör sitter inte vid datorn hela dagarna. Vi kan labba. Eller vara på möten. Eller exkursioner. Eller… ja, oändliga möjligheter! Bild lånad från scientific american.
Jag har lärt mig mycket om mig själv de senaste månaderna. Eller blivit påmind om saker jag har en förmåga att glömma. T.ex. att jag har en tendens att vilja göra ALLT och glömmer jag att ALLT är väldigt mycket jobb. Annars är jag bra på att skriva ned exakt vad jag gör, himla snyggt att ha när rapporten ska skrivas.
Jag har också lärt mig att jag saknar en grupp att arbeta med. Förstå mig rätt, jag ville göra exjobbet själv bara för att prova på att göra ett stort projekt själv. Och nu har jag upptäckt att jag saknar någon att kunna bolla idéer med, någon att vara ledsen, uppåt och peppande tillsammans med. Som jag kan prata med exjobbet om och som faktiskt förstår termerna.
Men mest av allt har jag lärt mig att det är himla roligt, det här med att göra riktigt stora projekt. Att inte riktigt veta var man hamnar är spännande. Att prova sig fram, att vara kreativ.
Tur att jag blir civilingenjör.
/Tove
0 Comments