Alla behöver väl komma bort från vardagen någon gång. Inte för att vardagen på något sätt skulle vara tråkig (jag hoppas verkligen inte att det är så de flesta känner) men för att den är just vardag. En vet ungefär vad som kommer att hända och vad som är på schemat. För att få lite perspektiv på den och lite ny inspiration brukar det funka med att åka bort. Bara någon dag räcker.
Förra helgen tillbringade jag och sambon dagarna i Stockholm, en stad som ligger på perfekt avstånd från Uppsala om en känner för en minisemester. Vi har inte hunnit umgås så mycket i sommar. Jag har jobbat på dagarna och pluggat övrig ledig tid. Han har jobbat. Mycket. Så, för kvalitetstiden skull bestämde vi oss för att en minisemester var vad som behövdes. Vi hann med både Skansen, Nordiska museet och Vasamuseet. Samt en god middag på Nalen och, favoriten, en underbar hotellfrukost (allvarligt, sambon retar mig för att det är den jag brukar se fram emot mest när vi åker bort). Visst kommer jag ta med mig många upplevelser därifrån. Och en upplevelse är ju ingenting om man inte kan koppla den till en känsla, eller hur? Så här kommer helgens känslokoll:
- Förvirrad: När vi var på Skansen, strax efter vargarna, och hela himlens vatten öste ned över oss. Vi sprang in i en gammal byggnad där elden i vedspisen sprakade. Vi hade plötsligt gjort en oplanerad tidsresa. Där stod jag med iPhonen i ena handen och sambon med kameraväskan över axeln, bland en massa gamla trämöbler och spinnrockar.
- Avundsjuk: När vi gick förbi lekavdelningen på Nordiska museet kände jag hur besvikelsen grep tag i mig. Varför finns det bara lek- och upptäckaravdelningar för barn på museer? Slår vad om att antalet besökare skulle öka markant om även vuxna tilläts leka.
- Avslappnad: När vi låg kvar i hotellsängen hela söndagsförmiddagen, läste böcker och tittade på serier.
- Överväldigad: När vi var på Skansen och renen bara stod några meter ifrån oss, med solen som lyste som guld i bakgrunden och huvudet lyft högt.
- Imponerad: När vi såg filmen om hur Vasaskeppet bärgades, på Vasamuseet. Bara tanken på att de faktiskt lyckades bärga ett 69 meter långt och 12 meter brett skepp från 30 meters djup är svindlande.
- Melankolisk: När vi åt trerätters på restaurang Nalen och hade vinpaket till. Jag tänkte: Varför gör vi inte det här oftare? Se’n gick vi till hotellet i den ljumma Stockholmkvällen och jag gillade inte tanken på att helgen snart skulle vara slut.
Jag hade gärna tagit många bilder från helgen. Men jag har så svårt för det på museum, går hellre omkring och tar in allt än fotograferar. Och Skansen är visserligen trevligt men fotografier på djur är inte min grej. Så nedan kommer ett kollage jag satte ihop med hjälp av pinterest (där ni förresten hittar alla länkar till bilderna, som jag inte har tagit). Det är tänkt att ge någon slags känsla för vad en Stockholmshelg för med sig (även om himlen inte var fullt så vacker).
Svanen är förresten från en utställning på Nordiska museet, alltså inte från den där middagen på Nalen. Om någon undrar :)
/ Tove
PS. Jag har min mekII-tenta i eftermiddag. Peppar med Womengineers Rocka måndagsmötet
och den här underbara som finns på Youtube. Den kanske är mer nördig :P
Denna förklarar förresten hur jag har känt vissa dagar när jag. bara. inte. velat. göra. ett tal. till.
DS.
0 Comments