Det som absolut inte får hända under en tentaperiod inträffade igår. Kaffemaskinen bestämde sig efter sex års trogen tjänst att lägga av. Den led en långsam död. Det stadiga kaffekokandet reducerades till en svag rännil och därefter till ett sporadiskt droppande. Till sist stannade den den av helt och döden var definitiv. NEJ! Det händer ju bara inte. Hur ska jag klara mig utan 06:15-dubbel espresson och alla efterföljande koppar under dagens gång? Chockerande nog kan det bli uppemot fem-sex dubbel espressos om dagen… Jag tycks onekligen ha utformat någon form av resistens mot koffeinets ljuva kick.
Idag tentapluggar jag hemifrån och väljer att lösa kaffeproblematiken genom att trampa bort till närmaste fik. En ensam-cappuccino med Chemistry for Changing Times och jag kan tänka klart återigen. Let’s do this!
Tack för alla fina morgonstunder, min gamle vän!
The next best thing…
1 Comment
Sandra · October 23, 2014 at 12:29 pm
hahah oh noo :(