Nu är vi snart på väg in i de här mörka månaderna, ni vet när det känns som om det är kolsvart dygnet runt? Idag är solen uppe 8h 14min här i Umeå. Det betyder att det är ljust om man drar till skolan vid 8, men mörkt om man åker hem där vid 17. Tungt och sjukt tråkigt, men om en månad eller nåt så är det mörkt även på morgonen när man sätter sig på cykeln. Deppigt liksom!
När jag var au pair i NY sa alltid min värdmamma att vi svenskar var extremt noga med att “catch the sun”. Hon hade aldrig varit i Sverige men hade helt klart för sig, som typ alla andra amerikaner, att solen den gick minsann inte upp på hösten och vintern vilket gjorde att suicide rate för Sweden var skyhög. Jag tycker det är ganska klockrent! Igår gick vi ut på lunchen och stod i solen i typ 10min och liksom andades in ljuset och den friska luften, för att få dagens dos på nåt märkligt sätt. Precis som att jag på vintern under au pair-tiden ofta släpade ut mina hostkids efter skolan (nej, de var inte ute på sina raster och nej de ville inte alltid gå ut efter heller) och hade utelek för att de skulle få en dos av sol och allt det där. Knäppt, jag vet.
Saker som en au pair gör på vintern. Inte barnen nej, au pairen.
Men, jag känner så på riktigt! Det känns enormt viktigt att ha fått en lite dos av sol och frisk luft varje dag. Därför, när vi nu går mot galet mörka dagar, glöm inte bort att fylla på solreserverna när det är mörkt och tungt inomhus! Jag tror inte vi är mer självmordsbenägna än andra, tvärtom, jag tror snarare många av oss letar upp solen och liksom passar på att fylla på (dumt, jag vet) med solljus när det finns möjlighet. Do it, ut och andas in solen!
0 Comments