Vi läser en väldigt intressant kurs parallellt med ordinarie studier nu som heter något med Miljökunskap. Föreläsaren var till en början väldigt dyster och lågmäld, vi tyckte det var lite knepig inställning. Men nu förstår vi varför! Hen pratade om miljön, hur vi tar hand om vår jord och hur utvecklingen ser ut, ganska stor vikt på konsumtion kontra resurser. Problemet med olja är till exempel inte till största delen att den tar slut (jo, stort problem men..) utan att vi har vant oss vid en standard som som gör att vi kräver mer olja än vad som kan utvinnas. Samma med andra ändliga resurser som till exempel metaller, sten och uran. Vi har skapat ett samhälle som gör att vi producerar mer än vad vi har, resurserna minskar drastiskt och konsumtionen ökar. Matematiken är ganska enkelt, det håller inte speciellt länge att göra av med mer än vad man har. Skrämmande, speciellt som jag är del i det! Vi här i det här långa landet har en väldigt hög levnadsstandard, vi konsumerar på tok för mycket. Tänk om till exempel Kina skulle ha samma konsumtion per invånare? Den dagen (den kommer att komma!) får vi rejäla problem.

Vår föreläsare visade ett bra filmklipp av Hans Rosling, där han pratade om det här problemet. Den är 10 min och väldigt sevärd!

Hans Rosling säger mycket klokt, jag gillar den HÄR krönikan som handlar lite om vår okunskap och hur “smalt” vi tänker. Tål att tänkas på!


2 Comments

Klas · april 16, 2013 at 9:50 e m

Just därför är det så grymt att vara/bli ingenjör! Det är garanterat ingenjörer med i bilden i alla situationer när problem som ändliga resurser ska bemötas.

Dock tycker jag att man ska gå in med den lite klyschiga inställningen att det är utmaningar och inte problem man står inför, det är lite det som utmärker hur en ingenjör jobbar tycker jag.

womengineer · april 18, 2013 at 6:46 e m

Klokt, håller med dig Klas! Jag ser det som en utmaning att tänka just utmaning istället för problem!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.