Ja, idag har jag minglat med Nobelpristagare! Det anordnades ett Nobel pre-prize event på Alba Nova, nu när alla höjdare ändå är i stan inför prisutdelningen och galan på Måndag. Claude Cohen-Tannoudji och Bill Philips mottog Nobelpriset 1997 för deras arbete inom Laser-cooling, en metod där du kan bromsa ner enskilda atomer och därmed kyla dem till väldigt nära absoluta nollpunkten (några µK). De var inbjudna för att tala om kvällens tema “People and places: A legacy of nurturing the spirit of discovery in atomic physics”, och berättade om hur människor och miljö påverkat dem i deras forskning, om hur man kan skapa en kreativ miljö som också leder till framgång. Väldigt intressant, men framför allt magiskt att bara få vara i samma rum som sådana fantastiska människor! De är inte bara sjukt smarta utan grymt bra talare, inspirerande och genuint välvilliga (inte en gnutta högfärdighet för att de har lyckats med något väldigt få förunnat). Jag hade dessutom årets Nobelpristagare Serge Haroche i stolen bakom mig! *starstruck* och fick ett kort på vilket alla fundamental constants står listade, av Bill Phillips från NIST (okej alla fick). Kalla mig nörd, ärligt talat tar jag det som en komplimang,
men det här var så himla grymt! Det bästa är att det inte är slut, jag ska på Nobelföreläsningen imorgon! Den är öppen för alla och gratis, så det kan jag verkligen rekommendera! Om man vill hänga med en massa ballt folk (ja men seriöst, vad är sexigare än brain?), 09.00 i Aula Magna, Stockholms universitet. Man kan också kolla live-stream här.
Vi har en ganska massiv inlämningsuppgift som ska in på måndag, där frågan i stort sett lyder “Om du gör som Haroche gjorde i sitt experiment, […] vad får du då?”. Så min plan är att när vi kommer till punkten i programmet “frågor från publiken”, så drar jag fram min inlupp: “hm, kan du svara på om man skickar in en atom i det här tillståndet, […] vad får man då?”. Bra plan, eller hur? Who better to ask than the guy who invented it.
Visste ni förresten att David Wineland som får andra halvan av fysikpriset har jobbat med atomklockor. På bara några år har de fått upp precisionen från 10^-14 sekunder till 10^-17 sekunder. Ibland kan ju sådant här kännas långt från verkligheten, men det här gör till exempel att man kan mäta positionering med GPS mycket bättre. Den här precisionen i tid motsvarar i princip samma förbättring i positionsmätning. Tänk till exempel skillnaden mellan att kunna veta inom vilken kilometer du befinner dig, jämfört med inom vilken meter du befinner dig. Ganska stor skillnad!
Katarina
0 Comments