Man kan tycka att det är självklart, att kvinnor hjälper kvinnor runt omkring sig, åtminstone till samma grad som man hjälper män. Men gör vi det? Nyligen hamnade jag i en diskussion med ett par nära vänner, liksom jag ingenjörsstudenter och även av andra anledningar vana att umgås mycket med män, kring hur man bemöter andra kvinnor i situationer där man är van att vara ”tjejen” – med sitt killkompisgäng, i skolan eller på jobbet. Vi hade alla, om än motvilligt, upplevt samma känsla, nämligen att man känner ett visst obehag, att man inte kan slappna av. Först tänkte jag att det berodde på att jag inte umgås på riktigt samma sätt med mina killkompisar som med tjejkompisar, så att jag blir lite osäker på hur jag ska bete mig.
Vid ett senare tillfälle, när jag var med i Vem vet mest, berättade en av de programansvariga efter inspelningen att det var ovanligt med tre tjejer i finalen (som det var denna gång), på grund av att tjejer ofta valde att skicka frågor på varandra, och därmed skicka ut varandra. ”Varför gör vi det?! Det finns ju ingen logik i det!” tänkte jag, men sen började jag fundera på diskussionen vi hade några dagar tidigare, och om det verkligen är så att kvinnor känner sig hotade av varandra. Att vi på något sätt tycker att vi har lyckats bättre om vi är den enda kvinnan bland män? Eller handlar det om att man som tjej i en mansdominerad miljö får positiv särbehandling som man inte vill förlora? Kanske är det så att vi själva, när vi ser att vi är uppskattade i en miljö, kopplar det till att vi är tjejer snarare än till att vi har gjort ett bra jobb eller är rolig att umgås med. Jag vet faktiskt inte.
För mig är den känslan idag något jag kan koppla bort. Jag menar, så fort man ser bortom instinkten och faktiskt funderar över situationen så är det ju rent ut sagt idiotiskt, men det oroar mig att den instinkten faktiskt finns hos oss, och att alla kanske inte ser bortom den. Självklart är det bra att vi är tävlingsinriktade, men borde vi inte kämpa mot män och kvinnor lika mycket? Madeleine Albrights ord om kvinnor som inte hjälper varandra kanske behövs mer än man kan tro.
Katarina
0 Comments