Förväntan inför Vårbal

Det känns i luften. Det märks på gatorna. Och det hörs mellan husen. Alla viskar om det som komma skall. Fredagskvällen var serenadernas natt. Vart man än åkte mötte man cykeltåg av vackra herrar i frack och runt husknuten hördes de sjunga den ena serenaden vackrare än den andra till damerna som ska på bal. De framförde hälsningar från pojkvänner och sambos, från vänner på andra sidan stan och partners som ännu inte hunnit hem till helgen.

På lördag morgon ger vi oss ut på en kort promenad och hela staden ligger öde. Inte en enda människa är på gatorna. Det är tyst och lugnt i alla kvarter och jag antar att de flesta antingen sover eller gör sig iordning. Jag får den vackraste buketten jag någonsin har skådat av min pojkvän och vi äter en långsam frukost ute i det gröna. Det är som att den här dagen bara är vår. Vår bal. Vårbal. Och för en gångs skull låter vi disken stå. Inte för att vi inte har tid eller lust, utan för att två champagneglas och en smörkniv kommer få oss att minnas denna dagen, iallafall ett litet tag till.

/Hannah

Foto: Jon Nyström