Jämställda kvinnor riskerar psykisk ohälsa

[two_third]

Universitetsstudier kan innebära att vi sätter större krav på oss själva, och när jag hör mig för bland kvinnliga studenter är det mycket oro, tidsbrist, nedstämdhet och stress. Här på womengineer skriver vi mycket om det och många känner igen sig. Vi tjejer har ångest, panikattacker, utbrändhet, ätstörningar. Kvinnor mår psykiskt dåligt och forskningen pekar åt samma håll. Kvinnor lider i större grad av psykisk ohälsa än män och det ökar katastrofalt snabbt. Men visste du att den jämställda kvinnan löper störst risk att sjukskriva sig i arbetslivet?

Jag valde att undersöka detta och hittade en artikel på Arbetet.se. Som ni ser i bilden nedan har antal sjukskrivna kvinnor för psykisk ohälsa mer än fördubblats på 5 år medans männens också ökat men i långsammare takt. Det är alarmerande att det ökar så mycket för oss människor, men jag undrar varför kvinnor är mer sjukskrivna inom psykisk ohälsa än män?

En orsak enligt forskarna kan vara att man bildar familj, då siffrorna ökar dubbelt så mycket för kvinnorna än för männen. Innan första barnet ska det inte ha funnits någon större skillnad i sjukfrånvaro. Med tanke på detta resultat så kan man fundera på om det visar siffror från förhållanden där kvinnan också tar det största ansvaret för hushållet, men enligt artikeln är kvinnorna i mer jämställda förhållanden inte friskare. Den kvinna som löper störst risk att sjukskriva sig jobbar heltid och delar ansvaret hemma lika. Hon har till och med större risk än den kvinna som jobbar mer än mannen och tar huvudansvaret för barnen. Den kvinna som inte ökar i sjukskrivning jobbar deltid och har huvudansvaret för barnen, vilket medför lägre pension, färre chefsjobb och sämre jämställdhet.

Visst låter det orimligt? Enligt artikeln är det för att den jämställda kvinnan förväntar sig att vara jämställd (strävan att man borde ha lika lön och borde ha samma förutsättningar), medan den mer traditionella kvinnan slipper den pressen med en mer underordnad position. När den jämställda kvinnan inte når upp till sina förväntningar att vara lika som mannen ser hon ner på sig själv.

Så det är här vi står just nu. I alla fall jag. Jag är en kvinna. Jag vill ha möjlighet till karriär. Jag vill jobba lika mycket som min man och jag vill ha ett jämställt hushåll med lika ansvar för dammsugare som barn. Jag kommer alltså löpa stor risk att sjukskriva mig för psykisk ohälsa enligt artikeln.

Det ser inte bra ut. Vi kvinnor verkar alltså sätta stor press på oss själva att “komma upp” till männens “nivå”. I ett samhälle där det inte är jämställt än, så lyckas vi inte med våran förväntning och därför ser vi ned på oss själva och våran kapacitet. Kanske tenderar vi att prestera ännu mer för att öka vår självkänsla och till slut, som psykologiguiden skriver, så kan våran bristande självkänsla leda oss till utbrändhet.

Precis som i mitt senaste inlägg om varför kvinnor tjänar mindre så tycker jag personligen det är viktigt att sätta sig in i varför vi hamnar i dessa situationer. Jag hoppas kunna komma med ett inlägg om hur vi tar oss ut denna dystra spiral snart. [/two_third]