Bygga Taj Mahal, ge henne blommor… eller säga det med en toalett?

Vi ska gifta oss någon gång, har jag och sambon (eller, ja, fästmannen se’n snart ett år tillbaka) bestämt. Vi har sagt att det ska ske inom tre-fyra år. Det hela var ett ganska oromantiskt beslut. Vi älskar och vill dela livet med varandra så vi kom fram till det hela gemensamt. Vi ställde inga krav.

Annat är det i andra delar av världen. Och då tänker jag inte på USA där vissa människor kräver en ring för tre månadslöner innan de säger ja till ett frieri. Jag tänker på Indien. Det landet hade för något år se’n hade kampanjen “No loo, no I do“. Varför? För annars måste de kvinnor som inte har tillgång till en toalett ge sig ut kl.04.00 på morgonen för att, i skydd av mörkret, göra sina behov mitt på gatan. Ja, de är rädda för att bli våldtagna eller misshandlade på andra sätt. Så en toalett är väl ett rimligt krav innan en går med på att gifta sig? Eller som en kvinna sa:

If Shah Jehan could build the Taj Mahal in honor of his wife, then her own husband could at least build her a toilet.”

Det går ju inte att komma undan att det här slår en toalett alla gånger om…

Men än så länge är jag långt från både Indien och giftemål, precis som många andra studenter i Sverige. Vi tänker på andra saker, som vad vi ska plugga till exempel. Både Mia och Jenny har berättat om vad de läser i år. Jag tänkte ge dig insyn i, inte hela (inte nu), men en de kurser jag tar. Den här terminen läser jag kurser i vatten- och avlopp. Och jag kan lätt säga att ämnena känns så otroligt aktuella och viktiga. Jag vet inte ens vet var jag ska börja för att förklara så att du kan förstå hur livsnödvändigt det är att vi lever i en miljö som inte bara ser ren ut men också är det.

Ja, i Sverige har vi en väldigt ren miljö runt omkring oss, i jämförelse med hur det ser ut i andra stora delar av världen. Och i jämförelse med hur det en gång i tiden såg ut. På 1850-talet var barnadödligheten i Stockholm bland de högsta i Europa. Varför? Svenskarna hade knappt något sanitetssystem att prata om. Vi hade inga toaletter. Vi visste inte hur vi skulle hålla god hygien. Vi var jäkligt smutsiga, helt enkelt. Så stockholmarna började installera toaletter. Kring 1930-talet var barnadödligheten i Stockholm bland de lägsta i Europa. (Men för all del, avloppsrören gick rakt ut i vattendragen så det blev en del miljöproblem också).

Det är långt ifrån alla delar av världen som har kommit så långt som vi har. Inte ens inom EU har alla tillgång till en egen toalett (även om tillgång till en gemensam kanske finns). Varför är det så viktigt med en toalett (förutom att det är bra att kunna stänga dörren om sig i lugn och ro)? Varför minskar det barnadödligheten? Jag ska låta journalisten Rose George förklara. Men först, ett smakprov ur hennes Ted talk:

25% of girls in India drop out of school because they don’t have a proper sanitation.

Bara det säger vilken skillnad ett utedass kan göra…

Så, ja, det här är problem och frågor som jag ska kunna lösa och ge svar på efter min examen. Hur ska världens befolkning få tillgång till bra sanitetsanläggningar? Löser vi det problemet har vi kommit mycket längre i lösningarna på så många andra problem. Som flickors skolgång eller onödiga dödsfall på grund av något så enkelt som diarré.

Jag känner mig privilegierad över att kunna arbeta med sådana här viktiga frågor i framtiden¹. Även om jag kanske aldrig hamnar i ett land där en toalett kan betyda skillnaden mellan liv och död så kommer jag i alla fall kunna göra ett bra arbete här hemma i Sverige. För jag tror inte att vi vill tillbaka till 1850-talet…

/ Tove

¹Om jag nu väljer att göra det. Jag har inte bestämt mig. Men det är häftigt att jag faktiskt ska kunna göra det.