Göteborgsvarvet

I lördags var det som bekant Göteborgsvarvet. Åkte till Göteborg redan i fredags för att umgås och sova över hos en av mina närmsta vänner som också skulle springa varvet. Himla mysigt!

På lördagen när jag vaknade var jag som sig bör lite nervös men främst taggad. Skulle inte starta före strax innan klockan 15 så var många timmar där vi mest försökte få tiden att gå.

Så vi tog en promenad, lagade lunch och sedan vips var det dags att ta spårvagnen till startområdet. Hade försökt dricka så lagom jag kunde under hela dagen, inte för mycket och inte för lite. I efterhand tror jag ändå att jag hade mått bra av att dricka ännu mer än vad jag gjorde eftersom det var riktigt varmt och även väldigt kvalmigt i luften.

När starten äntligen kom hann jag springa kanske 4 kilometer innan himlen öppnade sig. Spöregn, hagel och åska! Jag som sprang med keps för att inte få sol i ögonen fick istället ha den för att inte få hagel i ansiktet. Tack och lov slutade det ganska snabbt.

Väl över första bron och 7 kilometer in i loppet började låren ta emot och det blev riktigt tungt. Nästan samtidigt började jag frysa vilket inte kändes helt rätt i och med att det var en bra bit över 20 grader varmt. Det blev riktigt j*vligt och jag bestämde mig för att gå emot mina principer och började därför gå en liten stund. Brukar annars tänka att det är okej att jogga sakta om det behövs, så länge jag inte börjar gå. Men går det inte så går det inte.
Istället såg jag till att dricka ordentligt på vätskestationerna och från att ha siktat på nytt rekord fick jag istället sikta på att ta mig runt överhuvudtaget. Jag som tränat många fler pass än förra året och känt mig så stark de senaste löpturerna. Till en början var det riktigt tråkigt, men när jag väl ställt om mitt mål och kände att något annat inte var möjligt blev loppet roligare igen. Jag tog allt i min egen takt, gick stundvis och joggade stundvis. Väl i mål var jag helt skakis, men samtidigt väldigt nöjd! Jag tog mig trots allt runt hela varvet.

Har även läst nu att det var rekordmånga som gick in i väggen av värmen och var tvugna att bryta loppet.

Idag har jag två betongklumpar till lår och att ställa mig upp efter att ha suttit en liten stund gör kalasont. Får dock hoppas att det släpper lite, lite tills ikväll eftersom jag ska springa vårruset med ett helt gäng töser från universitetet!