Den 10 februari i år publicerade SVT en undersökning gjord på 105 gymnasieelever som alla är inne på sin tredje termin via distansundervisning. Slutsatserna var entydiga. Eleverna vittnar om att de lär sig mindre just nu, och att det specifikt är matten som är utmanande. Dessutom beskriver de hur de saknar praktiska inslag i undervisningen. Detta är alarmerande, då matematik är ett kärnämne i skolan. Som Stiftelsen Womengineer erbjuder vi en liten pusselbit på vägen, dagen IGEday, och tillsammans med Ulrika Sultan, forskare på Linköpings Universitet, och Jonas Gunnarsson, högstadielärare på Västbergaskolan, debatterar vi problemet problematiken i denna text.
Forskning visar nämligen att grunden för ett intresse skapas tidigt. Enligt en enkät från Skolinspektionen, som IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien) presenterade 2019, visade det sig att barn i årskurs 5 var mycket intresserade av ämnet teknik. Fram till årskurs 9 sjönk dock intresset och synen på ämnets betydelse försämrades. En viktig skillnad mellan könen framträdde då teknikintresset sjönk avsevärt mer för flickor än för pojkar. Resultaten indikerade att skolan, trots ökat utrymme för teknikämnet, inte lyckas fullt ut med sitt uppdrag att utveckla barnens teknikintresse. Speciellt gäller detta för flickor, där intresset sjönk från 85% till bara 35%.
Fortsätter distansundervisningen, som en naturlig följd av pandemin, innebär det oundvikligen att färre tjejer kommer söka sig till tekniska utbildningar i framtiden. Kan detta motverkas? Ja. Genom vårt event Introduce a Girl to Engineering Day, den 26 mars.
Vi behöver därför göra allt vi kan för att ta bort hindren till den tekniska världen.
Ulrika Sultan är forskare på Linköpings Universitet. Hennes forskningsområde handlar om flickors teknikintresse och hur det kan behållas upp till vuxen ålder. Hon undersöker också hur samhällets strukturer och kulturer påverkar deras teknikintresse.
Att tjejer inte väljer de traditionella teknikprogrammen såsom teknikprogrammet eller industritekniska programmet på gymnasiet beror på flera orsaker, anser Ulrika. En av dessa är det förlorade intresset för teknikämnet i skolan. En flicka föds inte ointresserad av teknik, hon formas till det. Hennes uppfattning om teknik och hennes plats i en teknisk värld grundar sig i hur teknik gestaltas i skolundervisningen, men också av förväntningar från vårdnadshavare, vänner, media och samhället. Det handlar bland annat om hur flickor förväntas vara. En vårdnadshavare kanske är osäker på om bilar verkligen är för tjejer, menar hon.
Om du är kvinna och läser denna text kanske du känner igen dig från tiden i skolan då det var viktigare i kompisgruppen att skriva vackert än att ha högst resultat på matematikprovet. Varför var det så? Jo, för i hur-det-är-att-vara-flicka-kittet ingick inte “bäst på matte”, trots att avgångsbetyg visar att tjejer har högre betyg än killar. Media skapar bilder av den ensamma manliga geniet inom NO och Teknik som normen för framgång. Samhället pratar om att flickor ska bli teknikintresserade istället för att de är det. För en teknikintresserad flicka kan dessa förväntingar medföra att bli sedd som den udda. Detta för att bilden av vem som gör, skapar, lär och arbetar med teknik inte är likställt med en kvinna.
Pojkar har trots att de saknar tidigare erfarenhet från teknikområdet, oftare större självförtroende när det gäller vad de kan och klarar av vid mötet med tekniska problem. Detta självförtroende kommer sig bland annat av att pojkar får “träningstid”, menar Ulrika. En träningstid som börjar med att pojkar oftare får tekniska leksaker att leka med och fortsätter med att pojkar bjuds i större utsträckning in till att lösa tekniska problem i hemmet, i skolan eller i samhället.
En pojke får inte, i samma utsträckning som en flicka får, möta olika hinder till teknikens värld från hem och samhälle. Den tekniska allmänbildningen har en viktig roll i att ge barn möjligheter att förbättra sin förmåga att interagera med vardagsteknik och att förhålla sig kritiska till den samma. Teknisk utbildning innebär att äga möjligheten att forma samhällets framtid. Teknisk kunskap är en demokratifråga.
Problematiken med distansundervisning
Jonas Gunnarsson, högstadielärare på Västbergaskolan, ser problematiken kring tjejer och teknik dagligen. Han är lärare i teknik, men också utbildad civilingenjör med mångårig erfarenhet från näringslivet. Han ser dagligen hur distansundervisning ställer till problem när det kommer till ämnen inom NO.
I NO-ämnena, och numera även i matematiken, sker mycket av lärandet genom att eleverna får göra och erfara vad som händer vid praktiska försök, experiment, uppgifter och projekt. Alla elever, inte minst tjejer, inspireras av att på detta sätt praktiskt få prova vad kunskapen inom Matematik, NO och Teknik kan användas till. Den här laborativa och utforskande undervisningen planeras ofta över en längre tidsperiod med syfte att eleverna i slutändan själva skall upptäcka fenomen, samband och hur saker fungerar. Stora delar av denna undervisning är svår, för att inte säga omöjlig, att bedriva på distans.
Som exempel, hur skall eleverna kunna blanda saltsyra och natriumhydroxid hemma för att få koksalt och vatten?
Distansundervisning minskar möjligheterna för elever att exponeras för teknik och praktiska tillämpningar av all den teoretiska kunskap de får i skolan och detta bortfall måste på något sätt kompenseras. Annars riskerar vi att många elever, inte minst tjejer, tappar eller aldrig får upp intresset för ett område och ett yrkesvägval de skulle vara väl lämpade för och som de skulle älska. Det vore ett stort slöseri med talang och resurser, menar Jonas.
IGEday är ett steg i rätt riktning för landets skolor just nu
Som ett litet svar på det stora problem som adresseras i denna artikel anser vi på Womengineer att alla Sveriges högstadie- och gymnasieskolor bör ta chansen och anmäla sina tjejer och icke-binära till IGEday den 26 mars.
IGEday (kort för Introduce a Girl to Engineering Day) är en dag då företag över hela Sverige öppnar sina dörrar, i år digitala, för att visa vad en ingenjör gör. I år sker dagen digitalt. Detta bidrar till att tjejer och icke-binära får anledning att bejaka sitt teknikintresse och samtidigt möta verkliga förebilder. På så vis kan vi kompensera den förlust i kunskap som distansundervisningen oundvikligen resulterar i och förbättra förutsättningarna för nästa generations ingenjörer.
I enkätsvar efter IGEday har Womengineer kunnat sammanfatta att dagen har följande effekt:
- Deltagarna på IGEday har fått en ökad förståelse om vad teknik är
- Deltagarna har fått ökad självförtroende inom naturvetenskapliga ämnen
- Deltagarna har fått fler verkliga förebilder som har uppmuntrat dem till teknik
- Deltagarnas förebilder har brutit deras uppfattning om stereotyper och normer inom teknikområdet
Bland de medverkande 53 företagen finns i år bland annat BillerudKorsnäs, WSP, Siemens Energy, Epiroc, FLIR, Vattenfall, ImagiLabs och RISE.
Anmälan stänger 12 mars. Alla deltagande företag finns här.
Källor:
SVT, 2020 (https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenska-gymnasieelever-vittnar-vi-lar-oss-mindre-nu)
Teknisk Obalans, IVA, 2019 (https://www.iva.se/publicerat/teknisk-obalans/)
0 Comments