“Det jag har lärt mig nu efter att ha studerat i fyra år är att alldeles för få följer sina drömmar och sina intressen. Tycker du någonting verkar roligt och intressant – våga prova!”
[one_half][/one_half]
[one_half padding=”0 20px 0 0px”]
Jag har varit intresserad av teknik och naturvetenskap så länge jag kan minnas, men vägen till rätt utbildning var allt annat an rak. När jag gick i gymnasiet slets jag mellan mitt intresse för matematik, fysik och mitt intresse för bild och skapande. Jag visste inte vilken väg som var rätt för mig. Ville jag bli astronaut eller konstnär? Skulle jag jobba som designer eller forska inom fysik? Frågorna var stora och alldeles för många..!
Jag hade turen att ha en otroligt bra förebild i gymnasiet; min lärare i fysik. Han peppade mig att spana in utbildningen civilingenjör eftersom att jag gillade problemlösning och hade många spridda intressen. Efter en hel del googlande och frenetiskt (nästan galet!) läsande på forum insåg jag att Teknisk Fysik var en inriktning som skulle kunna passa bra. Men bara namnet pa utbildningen kan verka nästan skräckinjagande och tungt. Men jag blev otroligt positivt överraskad av både kurserna och människorna i min klass. Det finns en stark framåtanda och alla stöttar varandra, vi gick igenom både det tuffa och roliga stunderna tillsammans. Vi blev en familj. Jag märkte att den energin man gav fick man snabbt tillbaka. En stark kontrast mot min gymnasietid, där jag aldrig riktigt kände att jag passade in.
Men efter två år på Teknisk Fysik började mitt intresse för kurserna falna. Den karriär och framtid jag sett i ettan verkade plötsligt försvinna. Jag insåg att även om jag trivdes jättebra i min klass och tyckte att kurserna var spännande och intressanta, så var det tyvärr inte precis det jag ville arbeta med i framtiden. Jag kunde inte se mig sjalv i de rollerna mina klasskompisar såg sig själva i. Jag började tvivla på mig själv, var det egentligen så att utbildningen var för svår för mig? Var jag inte tillräckligt ambitiös?
Men jag hade tur. I samma veva som att jag börjat tvivla fick vi testa på programmering för första gången; en kurs i Java. Jag minns hur jag redan efter första lektionen insåg att detta var någonting jag älskade. Poletten trillade ner och plötsligt stod jag inför ett vågval – skulle jag stanna kvar på Teknik Fysik eller byta inriktning till IT? Var gräset verkligen grönare på andra sidan?
På grund av att jag saknade en kvinnlig förebild inom IT hade jag svårt att se mig sjalv i den branschen. I gymnasiet fick vi lära oss om framstående kvinnliga forskare som t.ex. Marie Curie, men aldrig fick jag höra att den första programmeraren faktiskt var en kvinna! Dock visste jag att jag inte kunde stanna kvar på en utbildning där jag inte såg en tydlig framtid. Så jag tog steget, jag vågade chansa och bytte inriktning till Informationsteknologi. Till min stora lycka upptäckte jag att IT passade mig som hand i handsken. Jag hade aldrig kunnat ana det själv, men på IT var mitt intresse för design och problemlösning en oslagbar kombination. Inte bara kunde jag göra allt jag var intresserad av, det var en fördel att ha båda delarna!
Efter en tid pa utbildningen upptäckte jag även att det finns otroliga möjligheter i branschen, en bredd som inte många vet om! Du kan kombinera IT med i princip vad som helst; du kan lösa samhällsproblem, förbättra miljötank och miljöutveckling, utveckla mjukvara för satelliter.. listan kan göras oändligt lång!
[/one_half]
[one_half_last padding=”0 20px 0 0″]
Det bästa med utbildningen skulle jag säga är just kreativiteten. Att du kan lösa samma problem på flera tusen olika satt. Och efter bara ett år har du verktygen att själv kunna programmera dina egna appar och hemsidor, vilket jag tycker är superhäftigt. Jag sitter ofta med mina kompisar och funderar vilka coola saker vi kommer bygga tillsammans i framtiden.
Om du är intresserad av att jobba utomlands efter studierna är IT också ett perfekt val. Det du lär dig i den utbildningen är som ett internationellt språk. Och det är väldigt lätt att få spännande jobb. Många jag känner, inklusive mig sjalv, har en fot in i branschen efter bara två år på utbildningen. Det märks tydligt att det rader brist på programmerare världen över, inte bara i Sverige! Det finns en otrolig framåtanda och häftiga visionarer i branschen. Det är utan tvekan en spännande tid att vara en del av den. Jag har fått möjligheten att åka till bland annat San Fransisco och Barcelona tack vare mitt jobb i branschen, vilket fortfarande känns helt overkligt!
Nu i efterhand är jag så otrolig glad att jag följde mitt intresse, gjorde det jag tyckte verkade roligast. Det jag har lärt mig nu efter att ha studerat i fyra år är att alldeles för få följer sina drömmar och sina intressen. Tycker du någonting verkar roligt och intressant – våga prova! Även om det inte blir rätt från början så är det lätt att byta riktning eller helt vanda om. Och framförallt: bli inte avskräckt om utbildningen är mansdominerad. Det är en tillgång att vara tjej i en sådan miljö! Tänk också att det är vi tillsammans som kommer förändra normen, att du har chansen att vara en förebild för så många andra tjejer! Hur häftigt är inte det?
Jag vill avsluta med tre tips till dig som skulle vilja studera något inom it:
1. Fundera på vad du har för intressen, what makes you tick? Om du redan älskar att hacka kod kanske en utbildning till datavetare passar perfekt för dig! Eller vill du kombinera det med design, ta en kik pa en utbildning inom interaktionsdesign. Det finns definitivt en inriktning där du kan kombinera flera som intressen du har, inte bara programmering!
2. Testa pa att koda själv eller med nagra kompisar. Det finns otroligt många programmeringskurser och roliga kluringar du kan lösa online. Det ar ofta roligare att sitta flera tillsammans!
3. Sist men inte minst (förlåt om jag tjatar): Våga prova!!!
………………………………………………………………………………………………………………
Emma Tysk, Årets IT tjej 2018
Civilingenjörsprogrammet – Informationsteknologi
Uppsala Universitet
[one_half_last padding=”0 20px 0 0″]
[/one_half_last]
0 Comments