Hej på er! Hur står det till med er idag/kväll?
Det har varit en hektisk vecka för min del, men det är då jag trivs som bäst!
Min professor Ilona från Högskolan i Borås har varit på besök här i Curitiba under veckan. Det var väldigt roligt att träffa henne igen och att få snacka av sig lite på svenska. Sedan jag kom hit i februari har jag knappt talat någon svenska alls. Undantaget de gånger jag pratar med mig själv möjligtvis..
I onsdags hade vi därmed ett möte i och med att Ilona är min examinator. Jag, Ilona och Marco (som är min handledare här på plats i Brasilien) sågs för att diskutera mitt examensarbete. Det lät ganska oskyldigt när vi först bokade in vårt möte och jag förväntade mig inte mycket mer än en snabb genomgång av hur jag ligger till. Men tji fick jag! De hade i samråd kommit fram till att de gärna såg att jag under min sista tid här i Brasilien jobbade mer självständigt i labbet med det forskningsarbete som ligger till grund för mitt examensarbete. På så vis skulle jag då få rollen som medförfattare till den vetenskapliga artikel som senare ska publiceras.
… Jag ska vara helt ärlig och säga att det första jag tänkte var: Tror de verkligen att jag kan klara det?
Tvivel var alltså det som först dök upp, och jag känner mig fortfarande lite överrumplad. Det innebär såklart ett större ansvar, men även enorma möjligheter inför framtiden. Den sista tiden här i Brasilien kommer därmed att bli extra intensiv, men ack vad mycket jag kommer att lära mig! Även om det fortfarande känns skrämmande att jag nu ska jobba mer självständigt så försöker jag påminna mig själv om att både Marco och Ilona är personer med extremt goda omdömen. De hade helt enkelt inte erbjudit mig den här möjligheten om de inte ansåg mig vara kompetent nog. (.. Men tvivlen lär bubbla upp lite från och till ändå..)
Det blev ganska mycket text även i detta inlägg. Men jag hoppas att ni står ut!
På bilden nedan finner ni Professor Luiz, mig och Professor Ilona. Brasilien möter Sverige! Visst är väl globaliseringen underbar!
0 Comments