Om att vara “dummast i rummet”

Visst är det jobbigt att sätta sig i situationer där man känner sig minst kompetent i sällskapet. Eller inte hänga med i snacket till fullo. Och såklart suger det att känna att man inte har något vettigt att bidra med i ett samtal, inte känna sig respekterad eller professionell till hundra procent.

Men ändå är detta något som jag, på det ena eller andra sättet, försöker sträva efter.

Att vara “dummast i rummet” innebär att man maximerar chanserna att lära sig ifrån andra. Att utvecklas och växa som person. Visst håller jag med om att det är kul att prata om saker man redan vet eller har en tydlig åsikt kring – det är ju alltid gött att få briljera lite och få sin efterlängtade bekräftelse, samtidigt som man intjänar lite extra respekt från sina medmänniskor. Men vad ger det en, egentligen? Jag vet i alla fall att jag värderar min egna personliga utveckling mer än andras tankar kring hur smart eller osmart jag är.

Jag har alltid haft jäkligt svårt för människor som pratar om sig själva i stor utsträckning och höjer sina egna åsikter och värderingar till skyarna. Mest för att jag tycker de är tröga som väljer att ta plats snarare än att utnyttja situationen, lära sig nya saker och förstå andra samt vidga sina perspektiv. Om du hela dagen ska prata om vad du tycker och känner, ämnen du är självutnämnd expert på samt hela tiden få folk att bekräfta dig kommer du kanske gå till sängs med en bra feeling, men du kommer inte ha lärt dig någonting nytt. Faktum är att du inte kommer lära dig någonting nytt innan börjar lyssna på alla briljanta människor i din omgivning.

Självklart ska man också sprida kunskap. Man kan inte alltid bara nyttja andras kunskaper, utan man borde också dela med sig av sina egna. Allt är ju relativt och det handlar om att hitta en balans. Såklart.

“Growth and comfort never coexist” för att citera IBM’s CEO Ginni Rometty (som för övrigt toppat listan “50 Most Powerful Women in Business” det senaste 10 åren – ballt). Dvs. för att växa som person måste du sätta dig i obekväma situationer, omge dig av geniala personer som får dig känna dig dummast i världen samt börja lyssna när du egentligen vill prata.

Tack o hej