Framtidens hetaste festivaltält! eller…?

Under denna period läser jag en kurs i Industridesign. Jag har tidigare läst en kurs i Design management vid Högskolan i Borås och Industridesignkursen kompletterar verkligen min kunskap på ett väldigt bra vis! Jag älskar när jag får koppla på min problemlösningshjärna och fundera på produktutveckling!

Design management kan kortfattat beskrivas som hur man påbörjar och styr designprocesser i en verksamhet. Managementdelen handlar mer om vad design är, vem som realiserar designprocesser och hur en organiserar det så som hur en får kontakt med en designer, vilka olika designerkategorier som finns m.m. Industridesignkursen tar en sedan vidare in på det som är mer problemlösningsmetodik så som visualiseringsmetoder i CAD (CAD är en förkortning för Computer Aided Design) skissteknik, produktsemantik, och de konkreta utförandet av en process. Vi lär oss hur vi genomför konkurrens och funktionsanalys och skriver kravspecifikationer.

Istället för tentamen i slutet av perioden ska vi skriva två arbeten. Det ena är en individuell uppgift där vi genomför en produktanalys utifrån det som kallas de 5 Ena: Ekonomi, Ekologi, Ergonomi, Etik och Estetik. Jag har fortfarande inte bestämt säkert vilken produkt jag skall undersöka.

Den andra uppgiften är ett grupparbete där jag och två andra klasskamrater ska utforma och designa ett festivaltält. Designprocessen innehåller flera steg så som bland annat en marknadsundersökning där vi undersöker behov som finns kopplade till ett festivaltält, men även de olika analysmetoder jag skrev om tidigare och visualisering av våra idéer genom skisser i CAD. Givetvis ska vi ta med våra kunskaper i textilmateriallära i våra beräkningar där vi försöker sträva efter att skapa ett återvinningsbart och hållbart tält. Jag tycker det är en väldigt rolig kurs för att den är så kreativ och konkret, men samtidigt låter oss använda kunskapen från de tidigare kurserna vi läst i exempelvis vävteknik, trikåteknik, och textilmateriallära. Sen faktum att jag är en van festivalbesökare bidrar ju också till att jag känner extra mycket för uppgiften. Det förenar verkligen det jag älskar!

På min förra föreläsning pratade vi även mycket om 3D-skrivare, och de möjligheter som den tekniken ger för ingenjörer inom olika sektorer. Jag tycker det är spännande hur olika tekniska områden kan slås samman och skapa något ännu bättre. Spännande forskning som sker på området är bland annat att printa på en textil grund i skrivaren vilket gör att den textila produkten kan tillföras egenskaper och funktioner. Jag ska försöka få tag på och prata mer med någon som forskar på just detta på högskolan framöver så kanske jag kan berätta lite mer.

På Högskolan i Borås finns det tre olika 3D-skrivare och vi fick se lite olika produkter som de framställt, så häftigt! Det roligaste av allt är att även vi ska få testa att printa, hur tufft är inte det. Jag tror verkligen att det här är framtiden, så det känns väldigt givande att skolan har tekniken för att vi ska få lära oss om det nu på utbildningen. En hemsida som är väldigt rolig att surfa runt på är Thingiverse, där finns det massor av länkar till olika 3D figurer och föremål som människor skapat och delat med sig av. Om det är någon av er som också är sugen att rita i ett CAD program men inte har tillgång till de dyra programmen har google ett gratis program som heter SketchUp som du kan ladda ned.

Den sista kommentaren jag vill ge er är ett boktips! I min design management kurs hade vi som kurslitteratur bland annat boken ”Kön, Genus och Design” skriven av Linda Fagerström. I inledningen listar Linda Fagerström i sin bok ett stort antal aspekter av design som kan kopplas till dess ergonimiska anpassning till män och kvinnor. Hon tar upp hur kvinnors kroppar sällan utgör utgångspunkt för formgivning av möbler och byggplaner för hus. Kläder som skapas för kvinnor/flickor är ofta snävare och mer åtsittande vilket har en begränsande inverkan på rörelse jämfört med motsvarande storlek för män/pojkar. Köksredskap och maskiner har reglerings- anordningar och grepp som för vissa män är för småskaliga då kvinnor här varit måttstock, på samma vis som arbetsdon för byggkonstruktion ofta är stora och anpassade efter män, detta som kan sammanföras med könsnormer. Bokförfattaren relaterar även till sin egen upplevelse av design när hon tar upp att hon fick ryggskott under arbetet med boken. Efter ett besök hos en sjukgymnast kom faktum fram att hennes kontorsstol var alldeles för stor i förhållande till hennes kropp trots att inställningarna var ställda på minsta storlek. Stolen var framställd med normalstor manskropp som utgångspunkt. Kanske är det någon som minns den här artikeln Otillräckligt skydd för kvinnor i bilen i DN som tog upp att kvinnor sitter osäkrare än män i bilar?

Vi människor är inte stöpta i samma form. Design som begrepp måste breddas, och vi måste ta in detta perspektiv under utformning/bearbetningen av designprocesser. Givetvis menar inte jag att detta är en enkel uppgift, genus bygger på sociala och kulturella konstruerade uppfattningar som kan det vara svårt både att identifiera men också att motverka. Men jag tycker detta är oerhört spännande område under utveckling, vi behöver alla de olika slags ingenjörer för att täcka in alla de olika slags behoven! Jag tar ju med mig mina erfarenheter av design in i min roll som ingenjör. Vad har du för erfarenheter som du tror skulle kunna förbättra design av olika föremål? Är det du som i framtiden förändrar produkters utseende till det bättre? The sky is the limit!

//Lisa