Marie Ideström

..därför ska man våga testa, säga ja och bara köra – då händer det spännande grejer!

Hej Marie! Du är ju en av grundarna till Womengineer och sitter nu med i styrelsen, vad var det som fick dig att starta Womengineer och varför är det ett fortsatt viktigt uppdrag för dig?
Hej! Jag pluggade på KTH tillsammans med min då nyvunna kompis Emelie Emanuelsson. En dag upptäckte vi att vi var de enda tjejerna i en fullsatt föreläsningssal i hållfasthetslära. Vi började diskutera vad det kunde bero på att vi var i minoritet och kom fram till att vi trodde det dels saknas kvinnliga förebilder inom teknik och dels är det alldeles för otydligt vad det faktiskt innebär att utbilda sig och jobba som ingenjör. Vi var också nyfikna på den exponentiella spridningen som en lyckad närvaro online kunde ge och där nånstans började vi bygga upp Womengineer. Syftet var helt enkelt att sprida inspiration och information och därigenom uppmuntra tjejer till att plugga till ingenjör. Vi tänkte stort och bestämde oss tidigt för att försöka påverka statistiken på nationell nivå – 2030 vill vi att det examineras lika många kvinnliga ingenjörer i Sverige som manliga. Så länge som statistiken visar på en ojämn fördelning mellan kvinnor och män inom teknikyrken tror vi det finns anledning för Womengineer att fortsätta. En jämnare könsfördelning inom teknikyrken är helt enkelt bra för allt och alla.

Du har pluggat Design och Produktframtagning på KTH, hur kom det sig att du valde den utbildningen?
Det var nog mest en slump att det blev så! Min syrra hade en kompis som gick det programmet, så hon uppmuntrade mig att söka. Jag tyckte om att rita och gillade idén att kombinera form och funktion. Fast jag hade ingen aning om vad det betydde att bli ingenjör. Jag hade väl ganska lätt för mig i skolan, men såg mig definitivt inte som ett snille och var rätt orolig för om jag skulle palla pluggandet. Särskilt efter första mattelektionen. Men det gick!

Under din studietid gjorde du en utbytestermin i Hong Kong, hur var det och är det något du rekommenderar andra att göra?
Ja, det var absolut bland det bästa jag gjorde under pluggtiden! Man växer otroligt mycket av att upptäcka världen, så är det ju bara. Och i efterhand har jag insett att det var bra för mitt självförtroende att testa en KTH-utbildning utanför Sverige. KTH är verkligen en bra skola! Dessutom behövde jag nåt slags avbrott efter tre års plugg, så det gjorde underverk för motivationen.

Man växer otroligt mycket av att upptäcka världen, så är det ju bara.

Vad var det bästa under din studietid?
Om jag ska vara helt ärlig tyckte jag studentlivet med alla overaller och spex och sånt var otroligt töntigt och inte för mig. Jag landade liksom inte rätt i det, även om jag såklart förstår att det var och är en stor del av behållningen för många andra. Kanske hade det att göra med att jag också är uppvuxen i Stockholm och hade ett sammanhang i stan även innan pluggtiden. Eller så är jag bara sjukt stel och saknar humor. Hur som helst älskade jag att skriva exjobbet! Emelie och jag gjorde ett superspännande arbete för Google. Vi blev handledda av en otroligt smart kille från Googles London-kontor som vi hade regelbundna avstämningar med. I övrigt styrde vi över våra egna dagar, hängde mest i KTH-bibblan och avslutade med att åka över till London och presentera resultatet. Jag gillade att djupdyka ner i ett okänt ämne och leta svar på frågor som faktiskt ingen annan hade nån koll på. Det kändes banbrytande och viktigt. Och att få jobba med skärpta människor, det är så oerhört häftigt.

Under och efter din studietid har du både haft några internships och gått traineeprogram, vad spännande! Vad är de viktigaste lärdomarna du tar med dig från uppdrag som de?
Jag har förstått att en sak ofta leder till en annan som man förmodligen aldrig hade kunnat planera eller tänka ut i förväg. Därför ska man våga testa, säga ja och bara köra – då händer spännande grejer! Efter Hong Kong blev jag väldigt intresserad av Kina, så jag sökte till ett studentprojekt som hette Project China. Det var ett samarbete mellan KTH och Handels i Stockholm och innebar bland annat att vi var ett gäng studenter som reste runt i Kina och arrangerade mässor under några veckor en sommar. Det, i sin tur, gav mig extra högskolepoäng som frigjorde ett par månader för mig under kommande termin. Därför passade jag på att söka till ett internship på Volvo AB via en kontakt från projektet.

Där hamnade jag på en avdelning som hette Tech Watch & Business Innovation som bestod av ett orimligt coolt gäng som spanade in i framtidens teknik och undersökte hur Volvo skulle kunna inspireras i sitt affärsutvecklingsarbete. Mina kontakter där ledde mig senare till att jag sökte till deras internationella traineeprogram. Så om det inte vore för Hong Kong hade jag aldrig fått mitt första jobb på Volvo. Och den kopplingen hade jag definitivt inte kunnat räkna ut i förväg. Jag tror man ska vara öppen och inte låsa in sig i för mycket planer. Livet blir ändå aldrig som man tänkt sig. Men det kan ju faktiskt bli bättre!

Har det alltid varit självklart för dig att bli civilingenjör?
Nej, jag tänkte länge att jag ville bli läkare. Allra helst skulle jag jobba med rekonstruerande plastikkirurgi. Alltså typ brännskador, missbildningar och sånt. Det kändes coolt och svårt. Och så skulle jag få användning av min estetiska sida. Men jag hade inte toppbetyg och då rann det liksom ut i sanden. Jag ville det nog inte tillräckligt mycket.

Idag arbetar du som Project Manager för Essiq AB, hur hamnade du där och hur ser en vanlig dag ut på jobbet för dig?
Min vardag på Electrolux handlade om att leda en massa olika funktioner, alltså typ design, produktion, det tekniska utvecklingsarbetet, inköp osv. mot att ta fram eller förändra en produkt och sedan sätta den i produktion. Jag spenderade dagarna med att traska runt mellan avdelningarna och kollade statusen i allas arbete, kallade på möten för att lösa frågor längs vägen och planerade, planerade, planerade. Som projektledare måste man alltid ligga steget före. Det är himla kul att få inblick i många olika funktionsområden och leda dialogen mellan dem.

Res, upptäck, utforska och var öppen för nya möjligheter – även om du kanske inte tror att du vågar eller klarar det.

På vilket sätt har du användning för dina studier inom Design och Produktframtagning på KTH nu i din roll som projektledare?
Jag tror ingenjörsstudier i stort bygger ett strukturerat angreppssätt för att lösa alla sorters problem. Det är ju klart användbart varje dag!

Du har också blivit utsedd till “Female Engineer 2013” i Talent Excellence Award av Universum och Saab Group, grattis! Hur var det att ta emot det priset, och varför tror du att du blev utvald som pristagare?
Tack! Ja, det var verkligen hedrande. Motiveringen handlade om Womengineer och hur stort och betydelsefullt det har kommit att bli. Jag kunde förstås inte vara stoltare!

Vad roligt att höra! Och framöver, vad drömmer du om att göra?
Lätt! Jag skulle vilja göra riktig skillnad i världen genom att jobba med hållbarhetsfrågor på något internationellt företag där jag får chans att överträffa mig själv varje dag och göra världen till en lite bättre plats för min son, Sigvard. Jag är övertygad om att miljö- och hållbarhetsutmaningar är affärsmöjligheter i sin renaste form.

Har du något tips till de som inte vet vad de ska göra efter gymnasiet?
Res, upptäck, utforska och var öppen för nya möjligheter – även om du kanske inte tror att du vågar eller klarar det. För du fixar så otroligt mycket mer än du anar!

Till sist, har du någon kvinnlig förebild du vill lyfta fram?
Emelie Emanuelsson! Hon är grym.

Nedan kommer ett TED-klipp som har haft stor inverkan på mig!

[Intervjun skapades den 21 september, 2016]