Beroende av stress?

Hej, jag heter Greta och jag är stressist!

Skulle det kunna låta så? Ett möte för anonyma stressister.
Forskare hävdar att stress kan vara beroendeframkallande och i så fall erkänner jag, jag har varit väldigt beroende. Jag tror dom flesta försöker hinna med mycket på kort tid och det verkar vi kunna göra ibland med små intervaller. Vad händer när stress blir våran vardagsmat, som vi tror vi behöver för att lyckas? Här får ni reda på hur jag inte lyckades.

Jag har varit en person som velat prestera varje ledig minut. Jag satte krav på mig själv att åstadkomma så mycket som möjligt. Kunskap, skolarbeten och idéer för att bli extraordinär som människa. Tog jag inte chansen att använda tiden och alla möjligheter som gavs var mitt liv värdelöst.  Även om jag gjorde mycket hela tiden var det enda jag såg allt jag INTE gjorde.

När jag hade en ledig kväll, skulle jag fylla upp den med aktiviteter. Sociala relationer, träning och jobb. Studierna skulle vara så effektiva som möjligt och jag hade inte tid med att ta det lugnt och snacka skit med klasskompisar. Raster kunde jag ta när jag skulle på toaletten. En djävul satt på min axel och såg till att jag skötte mig. Gjorde jag inte det såg hen till att skuldbelägga mig.

Jag blev väldigt duktig på att stressa, borde och måste. Jag trodde att om jag bara kämpar tillräckligt mycket så kommer jag bli nöjd. Det var som om jag kämpade mig fram i en påhittad tunnel som var skapad av mina egna tankar och det var den enda vägen som existerade. Jag fick ingen luft och mådde bara sämre. Jag hade inte tid att sätta mig ned och andas och definitivt inte tid att tänka på vad som faktiskt var värdefullt i mitt liv och vad jag höll på med.
I dagens informationssamhälle som visar allt du kan uppnå och bli, allt du bör kunna och alla du kan jämföra dig med, blev det ohållbart för mig att vara duktig och ambitiös hela tiden. Jag riktade för mycket av min energi utåt istället för att rikta den in mot mig själv.

Kanske känner du igen dig. I så fall hoppas jag att du tvingar dig till en förändring. Hur mycket du än vill kommer det inte bli bättre att fortsätta i samma hjulspår. Du behöver ändra ditt beteende och fundera på vad det är som grundar sig till din stress.

Använd varför metoden. Börja med ett påstående, t.ex “jag är stressad”. Sedan frågar du dig själv varför och svarar på det. Kanske blir svaret “jag har så mycket att göra” Fråga dig själv varför igen och svara på det. Och så vidare. Du kommer förhoppningsvis börja skala av problemet och komma till insikter om vilka behov som du egentligen vill uppfylla.
För mig började det med “jag känner mig stressad” och efter ca 10 varför frågor slutade det med “jag vill må bra”. Ironiskt va?

Om stress är ett beroende så har jag lyckats ta mig ur mitt beroende, och det var fruktansvärt jobbigt. Den bild jag hade byggt upp av mig själv raserades. Idag tränar jag på att ligga i soffan och inte göra någonting. Att lyssna på och förstå varför mina stresstankar uppstår har gjort att jag lyssnar mer på mig själv och mina riktiga behov. Jag har lyckats vända på steken. Nu gör jag väldigt lite och boostar istället mig själv med positiva tankar om allt jag åstadkommit. Jag har framför allt börjat andas normalt och börjat lära mig tycka att det jag gör är good enough. Stressen är mitt största misslyckande, men också min största lärdom. Processen tar tid men det är den mest värdefulla tid jag gett mig själv.

Ge dig själv mer cred, för du gör ett jäkla bra jobb!

”Också själen behöver gå i morgonrock och tofflor och dra benen efter sig ibland. Oavsett om det leder till nya friska tag eller inte är hasandet en del av livet” – Okänd.

Kram på er!