Malin Andersson

DET ÄR VARIATIONEN I INGENJÖRSYRKET SOM SKAPAR STYRKA. ALLA BEHÖVS!

 

Efter att ha läst ekonomilinjen på gymnasiet ville Malin se världen. Det var absolut inte självklart att hon skulle bli ingenjör. Efter ett sabbatsår i San Diego hoppade hon på ett tekniskt basår för att kunna läsa till lärare, men någonstans där förstod hon – det hon tidigare tänkt skulle vara svårt och krångligt blev greppbart. Kompassen pekade plötsligt rakt mot maskiningenjör!

“Man förväntas veta vad man vill bli väldigt tidigt. Men det är förståeligt att man inte gör det, och det gjorde inte jag heller”, berättar Malin i början av vårt samtal. Hon beskriver sig själv som en grubblare som vill ta reda på hur saker och ting fungerar. En naturlig problemlösare med en personlighet som blandar Hippie Hanna med Veliga Vilma.

Idag arbetar Malin som produktionstekniker på GKN Aerospace i Trollhättan. Med sina 2000 medarbetare är de Trollhättan kommuns största privata arbetsgivare. Fokus ligger på att konstruera och industrialisera produkter till rymdindustrin. Om hon trivs på jobbet? Såklart!

När Malin valde att studera till ingenjör var det yrket efteråt som avgjorde valet. Hon förklarar att “den typ av industri som maskinteknik leder till lockade mer än den industri som väntade efter teknisk fysik eller kemi.” Väl i Luleå var kvalitet och statistik några av hennes favoritämnen. ”Mycket av det jag jobbar med idag är kopplat till just dessa ämnen”, förklarar hon, men berättar också om kurser hon gillade då, men inte arbetar med idag. Till exempel hydromekanik. Hon kallar det ”hands-on-fysik” som förklarar vardagliga fenomen.

Någon specifik förebild finns inte. Malin hämtar inspiration från människor i sin omgivning. Om hon ändå måste välja någon är det Anja Pärson. “Hon är lite av en idol. Så otroligt orädd men ändå jordnära. Och en fantastisk vinnarskalle. Jag skulle inte säga att jag är som henne, men hon inspirerar mig.”

När jag frågar henne om framtidsdrömmar berättar Malin att hon inte drömmer om en särskild yrkesroll. ”Det som är viktigt i mitt yrkesliv är att jag ska känna att jag har ett kul och utvecklande jobb. Har man det tror jag progressionen sker automatiskt.” På frågan om vad som är roligast med arbetet svarar hon entusiastiskt att det är att jobba med människor. Ingen dag är den andra lik. För Malin innebär yrket att jobba med förbättring, utveckla arbetssätt, hur prylar fungerar eller sättet de produceras på. “Att vara ingenjör kan passa många olika människor och det är variationen i yrket som skapar styrka. Alla behövs”.

Det är något vi på Womengineer håller med om. Alla typer av ingenjörer behövs och riktningen behöver inte spikas under studierna eller ens under början av karriären. Precis som Malin kan man låta resans gång bestämma slutdestinationen. Eller slutdestinationerna.

[Denna intervju publicerades i Womengineer Magazine den 19 mars 2018]