Vänta nu, vad hände där?

Rymdindustrin är relevant som aldrig förr, tack vare det galna geniet Elon Musk och SpaceX! Ni har säkert sett bilder på dockan Starman i sin röda Tesla i omloppsbana runt jorden, men bara för att den är så cool får ni se den igen:

Ni kanske redan vet allt om vad som hände och varför det är en sån big deal, men om ni inte vet ska jag ge er en kort briefing här. Det första jag vill säga är:

Universum är en märklig plats där konstiga saker kan hända. 

Jag har pratat förut om att NASA och ESA planerar att sätta den första människan på Mars. De bygger tillsammans Orionkapseln, som ska ta astronauter till den röda planeten. NASA bygger också SLS, Space Launch System, som kommer vara världens hittills största raket för att kunna ta Orionkapseln upp ur jordens atmosfär och lämna jordens gravitation.

MEN!

Både NASA och ESA är stora organisationer som drivs av skattepengar, och på grund av det måste allt följa protokoll, vara säkert osv osv. Med andra ord; allting tar väldigt lång tid. Elon Musk, som också är grundare av kända företag som tex Paypal och Tesla, tyckte att det var lite tråkigt och bestämde sig för att grunda sitt eget rymdföretag, SpaceX, för att snabba på utvecklingen lite. Och han har rätt – det behövs ett nytt ”space race”. Det var ju faktiskt främst på grund av Kalla Kriget och rivaliteten mellan Sovjet och USA som gjorde att vi har haft människor på månen under 60- och 70-talen.

Därför bygger Elon sin egna Mars-raket, Falcon Heavy (bilden nedan). Side note: Falcon Heavy heter just så efter Millenium Falcon från Star Wars. Nördigt som satan, och jag älskar det.

Falcon Heavy är den största raketen som byggts sedan Saturn V som tog oss till månen (bild nedan), har kapacitet att ta människor till Mars, och inte nog med det, den kan återanvända raketmotorerna efteråt! Det här har SpaceX gjort i åratal med sin mindre raket Falcon 9, men uppskjutningen som ägde rum förra veckan var det allra första testet för Falcon Heavy.

För att veta hur raketen beter sig när det är skarpt läge är det viktigt att ha något som väger lika mycket som astronauter och allt de behöver skulle göra, även fast det här bara var en testuppskjutning. Det allra första testet är dock väldigt riskfyllt, och allt kan i princip sprängas vilken sekund som helst. Därför vill man inte sätta något som faktiskt har ett värde i nyttolasten. Det är här, iallafall om man är galen och heter Elon Musk, man bestämmer sig för att skjuta upp sin egen bil i rymden.

Japp, den röda bilen är Elon Musks alldeles egna, privata, Tesla.

På grund av honom har vi nu en bil i omloppsbana runt solen. Som sagt, världen är en konstig plats när det här är det första, riktigt stora steget i att sätta den första människan på en annan planet.

Här har ni en kort version av hur uppskjutningen gick till, och jag kan rekommendera att spola fram till 2:40 när de två sidoraketerna landar. För er som redan är ingenjörer: ni förstår hur svårt det är att bygga ett sånt kontrollsystem. För er som inte är ingenjörer men vill få en spontan reaktion av hur coolt det där är:

HERREEEEE FREAKING GUUUUUUUD VAD SVÅRT DET ÄR ATT GÖRA DET DÄR! – Hannah Petersson, 2018

Som avslutning: de skulle landa tre delar av raketen, men en failade. Sånt som händer. Starman doesn’t care. Han är påväg mot nya, outforskade, mer spännande platser ändå.

Ciao!

2 kommentarer

Hejsan! Kul inlägg. Visst tar saker en halv evighet att genomföra på ESA, och det har nästan uteslutande med politik att göra (som stundvis orsakar olidliga magsår även om man är längst ner i hackordningen och inte borde behöva befatta sig med tjafs som sker högre upp), men en sak har de faktiskt gemensamt med SpaceX – ingen av dem utvecklar särskilt mycket rent tekniskt av sina respektive rymdfarkoster. Det skulle låta imponerande att jobba på SpaceX, men min gissning är att det är mindre grandiost när man väl vore där. Efter min erfaremhet på ESA har jag insett att man helst av allt nog jobbar på de företag som är underleverantörer till dessa beställare, om man är intresserad av själva teknikutvecklingen. På ESA är det mest pappersarbete och jag kan tänka mig att det är mycket sådant även på SpaceX. Vad tänker du om saken?

Hej Marina!

Tack för din kommentar! Innan jag svarar; finns det en möjlighet att du jobbar på ESOC och att vi träffades under SpaceUp på KTH 2016?

Jag håller helt med dig, om man verkligen vill jobba med teknik på detaljerad skala ska man söka sig till mindre företag. Jag var stagiaire på ESTEC under hösten, och det är väldigt tydligt att de sysslar mer med management och rådgivning till projekt än att faktiskt utföra dem! Jag TROR dock att SpaceX gör lite mer egen utveckling av teknik än vad som görs på ESA, då rymdindustrin ser ganska annorlunda ut här i staterna än i Europa. Jag tror verkligen att det är mycket pappersarbete på SpaceX också, men av den erfarenhet jag har mellan den europeiska och den amerikanska rymdindustrin så utförs mer research och utveckling in house i USA. Det här vet du ju självklart redan, men ifall någon annan skulle läsa: NASA exempelvis producerar de flesta satelliter osv själva, medans ESA sätter upp målstolpar som sedan företag (tex Airbus eller RUAG) följer för att utveckla själva satelliterna. Med det sagt har såklart både NASA och SpaceX massor underleverantörer också, och om man vill jobba med state of the art technology så håller jag med dig om att man ska söka sig dit!

Jag personligen är mer intresserad av att se hur allt hänger samman på större skala, och därför har jag sökt mig till de stora organisationerna som ESA och NASA. Hoppas att I am clear så att säga! Vad tänker du?

Kommentera