Att ha en utarbetad vision v.s. att bara gå på känsla

Jag har alltid sett upp till personer i min omgivning som haft tydliga mål och vetat vart de vill. Personer som sagt med självsäker röst “Jag vill verkligen bli arkitekt, jag ska satsa allt på intagningsprovet för tredje året i rad” eller “Jag gjorde göken (juridisk översiktskurs) och det kändes helt rätt – jag ska studera till jurist”. Jag har också vänner som flyttat över hela landet (seriöst med notis på ett par dagar) för de har varit så säkra på vad de vill studera. Och för de vågat chansa, såklart. Jennie, Emma och Mathilda – vilka jäkla superkvinnor ni är.

Tvärt emot mina briljanta vänner hade jag ingen koll (alltså verkligen INGEN) när jag skulle välja utbildning. Jag sökte direkt efter gymnasiet, kände mig extremt oerfaren (vi snackar: hur betalar men ens en räkning-nivån”) och valde, på riktigt, min utbildning på dessa skakiga argument:

• Blir man ingenjör får man ju jobb lätt (antar jag? tror inte ens jag grundade detta i någonting förutom min magkänsla)
•  Pluggar jag ingenjör med designinriktning får jag väl i alla fall ha lite roligt på designkurserna (jag antog att allt annat var trist, lustigt nog)
• Göteborg är en ganska stor stad men det går nog ändå att få bostad

Så, obviously la jag inte ner så stor vikt (läs minimal) vid att fundera på mina utbildningsmöjligheter. Jag bara tog någonting. Och vet ni? DET BLEV SÅ HIMLA BRA!

Varför?

Jag gick på magkänsla. Det är ett starkt argument man inte ska underskatta.

OCH oavsett vad du väljer studera (och med vilka grunder du väljer det) kommer du hitta dina favoritkurser, du kommer kunna rikta in dig, byta spår, träffa briljanta personer som stöttar dig, lära dig massa annat som inte har ett dugg med studieområdet att göra. Annars kan man bara byta program eller skola. Det är heller inte så svårt.

Så sluta läs och gå och jobba på din vision! ELLER – gör inte det och förlita dig på din magkänsla!

Massa pepp till er! / Helena

#WomengineerStories